Coronakrisen slår mot småbagerier
Medan många av de stora livsmedelsindustrierna just nu går på högvarv kämpar de mindre för sin överlevnad. Hundratals har redan tecknat eller är på väg att teckna avtal om korttidspermittering för att slippa varsla på grund av coronakrisen.
Äta och dricka behöver alla oavsett om det är kris eller inte. Men medan de stora livsmedelsföretagen med packad mat säljer mer, går de små väldigt dåligt. Det visar en rundringning till Livs lokalombudsmän i slutet av mars.
Efter att regeringen beslutat om statligt stöd till korttidspermittering har Livs lokalombudsmän haft fullt upp med att teckna lokala avtal. Det är i Stockholmsområdet som krisen märkts allra tydligast. Det är här som flest människor smittats och där sjukvården hårdast drabbats. Här har människors köpbeteende förändrats mer eller mindre över en natt vilket slår hårt mot de mindre livsmedelsproducenterna.
– De som har det tufft är alla de som inte säljer packade produkter i livsmedelsaffärerna, berättar Johan Claesson, lokalombudsman i region Öst.
De företag som han syftar på har byggt sin verksamhet på andra försäljningskanaler. De säljer direkt till kaféer, restauranger och barer. De säljer till flyg, tåg och båtfärjor. De levererar till gymnasier och högskolor. De säljer på mässor och olika typer av evenemang. För att nämna några exempel. Så ser det ut för många småföretag runt om i landet.
Många klarar nu att hålla igång verksamheten tack vare det statliga stödet till korttidspermittering, men det finns de som även tvingas varsla och även företag som går i konkurs på grund av coronakrisen.
Det handlar om små livsmedelsproducenter från en mängd olika branscher som har svårt att gå runt. Det som de har gemensamt är att försäljningen gått ner dramatiskt, nästan försvunnit över en natt.
Hårdast har krisen slagit mot hantverksbagerierna, visar rundringningen. Få fikar och få köper bröd över disk. Istället väljer man industripackat bröd i sin livsmedelsbutik.
– De mindre bagerierna är utsatta för ett extremt hårt tryck, de har det jättejobbigt just nu, säger Martin Johansson, lokalombudsman i region Öst.
Samma dag har han tecknat ett tiotal avtal om korttidspermittering med bagerier i Stockholmsområdet. Det är en stödåtgärd som välkomnas av arbetsgivarna och några negativa reaktioner från medlemmar har han hittills inte fått.
– Medlemmarna är medvetna om att det inte finns arbete och ser möjligheten att få behålla sitt arbete med stöd av korttidspermittering.
Samtidigt finns det bageriföretag, berättar han, som bokstavligen blöder och då det inte räcker att korttidspermittera de anställda.
– Det handlar om företag som inte har några marginaler och som knappt har någon försäljning alls. De tvingas varsla för att inte gå i konkurs.
Det är inte bara bagerier i Stockholmsområdet som kämpar för sin överlevnad just nu. Lokalombudsmän runt om i landet berättar att situationen för många småföretag är rätt så kaotisk. I region Mitt skickade en arbetsgivare hem all personal i panik.
– Jag sade till arbetsgivaren att backa bandet och det har man gjort. De regler som finns på arbetsmarknaden måste följas även i kristider, säger Reza Ahmadzadeh, lokalombudsman i region Mitt.
Han är inte ensam om att ha kontakt med desperata arbetsgivare. Caroline Maar, lokalombudsman i region Syd, har också fått sådana samtal.
– Det är bagerierna som drabbats värst hittills. Det finns de vars leveranser stoppats helt och hållet. Det är korttidspermittera som företagen vill göra i första hand, inte varsla. Jag har fullt upp med detta, säger hon och fortsätter:
– Jag har bra diskussioner med arbetsgivarna. De är nöjda med denna möjlighet och nöjda med regeringens insats på detta område.
Liknande erfarenhet har Anna-Lena Claesson Gustafsson, lokalombudsman i region Väst. Det handlar om bagerier som levererar bröd till stora evenemang som nu blivit inställda.
– Över en natt fick de inga beställningar. De drabbades väldigt abrupt. Tack vare korttidspermittering kan de överleva ett tag till.
Hon har också konfektyrföretag som drabbats hårt som säljer lösgodis till Danmark som stoppat denna typ av försäljning på grund av rädsla för virusspridning. Även försäljningen av lösgodis har gått ner i Sverige vilket slår mot hela branschen.
Lokalombudsman Margareta Bruhn, i region Norr, har även hon många företag som har drabbats av akuta lönsamhetsproblem.
– Jag är just nu uppe i 20 företag som vill teckna permitteringsavtal.
Hon berättar att det i hennes fall inte bara handlar om bagerier utan om alla typer av företag.
Lokalombudsman David Björklund, i region Norr, har tolv avtal om korttidspermittering på gång. Det handlar framför allt om bagerier med kaféverksamhet.
– Oron är också stor inom bärbranschen. I princip alla bärplockare kommer från andra länder. Det är svårt att veta hur det ser ut i augusti. Om de får resa hit och om de vill komma hit. Det finns företag som funderar på att varsla alla anställda. Om de inte får några bär har de inget att göra på ett helt år, säger han.
Ombudsmän ute i landet berättar också att företag som inte tidigare velat teckna kollektivavtal hör av sig för att de vill ha avtal. Även anställda som inte velat gå med i facket hör av sig och vill bli medlemmar.
– När det brinner så inser de att det är viktigt att vara medlem. De ser att de flesta är medlemmar och att det inte är bra att stå utanför, konstaterar Andreas Marklund, lokalombudsman i region Mitt.
Fakta • korttidspermittering
Den 16 mars presenterade regeringen ett åtgärdspaket på 300 miljarder kronor där korttidspermittering med statligt stöd ingår. Ett par dagar senare kom Livs överens med Livsmedelsföretagen om ett avtal om korttidspermittering.
Tanken är att denna åtgärd ska användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av något oväntat, som det nya coronaviruset. I praktiken innebär det att anställda går ner i arbetstid under en period (permittering) samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd. Anställda får behålla en stor del av sin ordinarie lön under permitteringen och företagets personalkostnader minskar.
Konkret innebär det att staten under 2020 tar en större del av kostnaden vid korttidspermittering, täcker upp med tre fjärdedelar av kostnaden. Arbetsgivaren och arbetstagaren delar på resterande fjärdedel. Arbetstagaren kan på så sätt gå ner i arbetstid och ändå få ut över 90 procent av lönen.
Systemet används för att undvika uppsägningar och underlätta för företag att snabbt komma igång igen när läget vänder. En lokal överenskommelse ska finnas mellan arbetsgivaren och Livs för att arbetsgivaren ska få ta del av det statliga stödet. Som medlem är det viktigt att försäkra sig om att så är fallet om arbetsgivaren vill använda sig av korttidspermittering, säkrast är att kontakta ansvarig lokalombudsman.
Läs mer på Livs.se