Andreas Papamoshos och Markus Andersson Landgren från klubben på Fazer Bageri i Lund gillar att leda kurser. Inget verkar kunna stoppa dem. När pandemin slog till gick de snabbt över till att köra de fackliga kurserna digitalt. Känslan av att hålla en lyckad utbildning ger så mycket tillbaka, menar de båda.

Andreas Papamoshos erbjöd sig att leda medlemsutbildningen digitalt när coronapandemin drabbade oss. Han är klubbordförande på Fazer Bageri i Lund och har hållit i fackliga studier flera gånger tillsammans med Markus Andersson Landgren, som är vice ordförande i klubben och huvudskyddsombud. Att leda kurser tillsammans har de hållit på med under ett par års tid.
Meningen var att den fackliga kursen Medlemsutbildning skulle ställas in på grund av pandemin, men Andreas och Markus ville annorlunda. De fick klartecken av Livs att hålla utbildningen digitalt och ringde upp alla tolv som var anmälda i region Syd med beskedet att utbildningen skulle bli av. Dagen innan hade de anmälda nämligen fått information om att kursen ställts in.
På lördagen innan kursen skulle köra igång digitalt träffades Andreas och Markus för att förbereda sig. Det var nervöst att gå över till digital undervisning.
– Jag kom hem till Markus med min dator och hade sjukt ont i magen för eventuellt tekniskt strul, berättar Andreas.

Efter att ha hållit i många fackliga kurser tillsammans och själva gått ett antal utbildningar är Andreas och Markus vana kurshandledare.
Men att leda en utbildning digitalt var nytt för dem. De var oroliga att tekniken skulle krångla.
– Vi hade tre datorer på matbordet, en telefon och satt hemma hos mig. Vi kunde sitta var vi ville, men nu var det snabba puckar som gällde, säger Markus.

Andreas och Markus hade kunnat sitta på ABF under de tre kursdagarna, men nu gällde det att få igång utbildningen digitalt i all hast. Tekniken fungerade perfekt och de fick toppbetyg i deltagarnas utvärdering.
– Det vi lade ner väldigt mycket jobb på var metoderna vi använde. När vi håller utbildningar fysiskt kan vi sprida vår energi till deltagarna, men vid datorn kan det lätt bli monotont och tråkigt, förklarar Andreas.
De såg till att få kursdeltagarna delaktiga genom att variera undervisningen, och använde sig till exempel av grupparbeten och övningar som förutsätter aktiva deltagare.
– Problemet med digitala utbildningar är att folk överlag blir tystare. Därför behöver man variera metoderna så att folk är med, påpekar Andreas.
– Vi använder bild, ljud, video och film. Aldrig samma metod så att det blir långdraget. Det är också viktigt att man bryter någonstans så att man inte stirrar på skärmen för länge, tillägger Markus.

Andreas och Markus berättar med entusiasm och energi. Det märks att de är samspelta och tycker att det är kul att vara kursledare.
Att jobba kreativt och klura ut bra metoder är det roliga, framhåller Andreas. Det är krävande att hålla utbildningar digitalt även om kursledaren kan innehållet från att ha lett kursen ”live” flera gånger tidigare.
Nu gällde det att forma materialet så att det fungerade via en datorskärm. I en värderingsövning, till exempel, fick deltagarna svara med en siffra i chatten och därefter ställde Andreas och Markus motfrågor.
– Här måste man tänka. Hur lägger vi upp det? Den röda tråden…, säger Andreas.
– Vi har tusen idéer. Det är fantastiskt bra att vi jobbar på samma arbetsplats så att vi kan bolla saker hela tiden. Den idén och den idén… Vi skriver alltid upp våra idéer, fortsätter Markus.
En sak de lärde sig under den första digitala utbildningen var att rikta frågorna direkt till någon av deltagarna. Annars finns en risk att det blir tyst. När handledaren och kursdeltagarna är tillsammans i en undervisningslokal är det lättare att skapa vi-känsla och engagemang.
Andreas summerar tre viktiga lärdomar från den första digitala utbildningen: För det första är det viktigt för handledarna att komma väl förberedda när utbildningen ska dra igång. För det andra ska undervisningsmetoderna vara varierande. Den tredje lärdomen är att skapa engagemang och få deltagarna delaktiga, bland annat genom att rikta frågorna till någon deltagare.
– Vi kör med kamera hela tiden. Vi bjuder på oss själva, det ska vara roligt. Vi ska inte sitta där och predika i tre dagar, understryker Andreas.
– Vi har nära till skratt och försöker vara på samma nivå som deltagarna. Det kanske är tio-femton år sedan en del satt i skolbänken och alla är inte bekväma med att prata med folk de inte känner. Därför brukar vi öppna med en lära-känna-lek för att bryta isen och det funkar varje gång, berättar Markus.

Andreas och Markus älskar att leda kurser. Inspiration och aha-upplevelser fick de inte minst av läraren Fredrik Augustsson på Albins Folkhögskola i Landskrona. Där gick de en utbildning i handledning och pedagogik.
– Han pratade mycket om hur viktigt det är att förbereda sig, att ta sig tid, att skapa för att hela tiden få till en bättre utbildning. Han gav oss verktygen. Förr var det nog mer så att du som handledare hade ett material och körde det. Skapandet och den kreativa processen försvann lite, säger Andreas.
Efter den två veckor långa utbildningen på Albins Folkhögskola har de gått flera andra pedagogiska utbildningar och en i retorik.
– Känslan av att hålla en bra utbildning är väldigt, väldigt härlig. Du får tillbaka så ofantligt mycket. Folk hör av sig – på Facebook, på kongressen, säger Andreas.
Markus och Andreas blev inbjudna till Stockholm av LO för att vara med i att utforma en ny politisk utbildning, Medlem i Facket 2. De medverkade i att ta fram materialet, bland annat boken Samhällsuppdraget, till den utbildningen. Andreas hann hålla i utbildningen en gång innan pandemin satte stopp.
– Det är en sjuk resa vi har gjort. När LO bjuder in en till Stockholm för att bygga en utbildning, det var stort och roligt, säger Markus.
– Det är väldigt kul att vara handledare, men jag har nog aldrig varit så trött som efter en utbildning. Du måste hela tiden vara på alerten, fortsätter Andreas.

Responsen från deltagarna i utbildningarna, inte minst utvärderingarna, ger energi till de två handledarna. Det händer att folk från klubbarna hör av sig efteråt och berättar att de som deltagit i utbildningarna vill börja engagera sig fackligt.
– Att få höra att folk som gått våra utbildningar blivit inspirerade och vill bli aktiva fackligt är värt mer än alla utvärderingar. Uppdraget som handledare är att inspirera och engagera, mera än att lära ut, sammanfattar Andreas.
– Det absolut viktigaste är vad deltagarna tar med sig när de går ut genom dörren, understryker Markus. Det bästa betyget som handledarna får är att deltagarna inser värdet av att vara medlem och vikten av fackligt arbete.

Andreas och Markus är bra på att skapa en vi-känsla och engagemang. Det förstår den som lyssnar på dem. Även på deras egen arbetsplats, Fazer i Lund, ger det resultat.
Alla tillsvidareanställda är medlemmar. När de började sitt fackliga arbete i klubben för åtta år sedan var 42 medlemmar, idag är antalet 63. Alla nyanställda får facklig introduktion. Klubbstyrelsen försöker få med ett par medlemmar till varje Medlemsutbildning. Alla ska förstå varför det är viktigt att vara medlem och sprida det vidare.