Bild:

Bernt Eriksson har varit medlem i Livs i 73 år. Efter ett halvt sekel som bagare har han upplevt stora förändringar. De första åren räckte lönen inte till mat för mer än två dagar i veckan. En konditor slog till och med Bernt och de andra lärlingarna med käpp.
Året var 1945 när Bernt Eriksson, 90 år, fick sitt första jobb som springpojke på ett hembageri i Storvreta utanför Uppsala.
Då hade jag 15 kronor i veckan. Jag betalade tio hemma, en krona i skatt och en krona i avbetalning för kläder, berättar Bernt när vi träffas hemma i hans lägenhet i Malmö.
De resterande tre kronorna från lönen gick till fika tillsammans med tre kompisar. En hade mjölk med sig, en hade pålägg och Bernt tog med sig bullar. De brukade också dela på en cigarrett av märket Boy.
Familjen kom från fattiga förhållanden. De bodde trångt i kalla bostäder. Bernt hade nio syskon. Pappa var statare vilket betydde att familjen flyttade ofta.

En kort tid efter första jobbet började han som springpojke på Viktoria hembageri i Uppsala.
– Där fick jag äta hur mycket kakor jag ville. Kakor där uppe är detsamma som småbröd här nere i Skåne. Det kan bli lite språkförbistring.
Efter sammanlagt tre år som springgrabb på bagerier fick han plats som lärling på Konsumbageriet i Uppsala 1948. Då gick han med i Livs eftersom alla andra där var medlemmar.
Lärlingstiden var tre år och Bernt uppmuntrades att byta plats då och då för att lära sig mer. På en del ställen var recepten hemliga och bara kända av bagarmästaren.
– En del var knepiga. En konditor sa att jag aldrig skulle bli någon bagare. Rätt som det var fick man ett rapp av en lång käpp han hade och sedan fick man springa till affären och köpa öl till honom.
Första året fick lärlingen mest skrapa plåt och göra enklare sysslor, andra året fick lärlingen lov att till exempel stryka bakelser och tredje året hade han behörighet att få garnera. Efter tre år som lärling väntade en lika lång tid som “yngre arbetare”. Först därefter fick man full betalning som bagare.
Under tiden på Konsumbageriet fick han magsår och var sjukskriven en tid. Därefter hittade han inget jobb i Uppsala och flyttade till Stockholm.
– Då hade jag 60 kronor i veckan och rummet gick på 60 kronor i månaden. Och så fick jag hålla mig med arbetskläder själv. Jag hade råd att äta två dagar i veckan. Pengarna räckte inte. En dag i veckan blev jag bjuden på krogen av arbetskamrater. De andra dagarna var jag utan mat. Man fick bli mätt av brödångorna.
När arbetsveckan var slut på lördagen cyklade Bernt de tio milen hem till Uppsala. På söndagskvällen cyklade han tillbaka till Stockholm igen. Buss- eller tågbiljett hade han inte råd med.
Bernt gjorde militärtjänst på Revinge i Skåne och då mötte han sin blivande fru Ulla. Flyttlasset gick till Malmö i april 1953.
Klockan halv fem på morgnarna väntade han på de lediga jobb som kunde dyka upp på bagerierna i Malmö med omnejd. De tillfälliga jobben delades ut på Livs expedition på Folkets Hus.
– En bagare kunde ringa och säga att “vi behöver ett par man idag”. Då fick man bege sig dit och jobba. Annars fick man stämpla.

Som vikarie på Pågens fick han det första mer långvariga jobbet i Malmö.
– Där kapade jag fingrarna när en satte igång småbrödsmaskinen. En svimmade.
Bernt visar att en del av långfingret och ringfingret är borta på vänster hand. När han återvände till jobbet blev han fast anställd.
– De var stenhårda där. En hade inte ätit upp ett korvbröd utan stoppat ner det i väskan. Det var bara ”adjö”, hon blev avskedad. Man fick äta hur mycket som helst inne på bageriet, men inte ta med sig.
Efter några år tröttnade han på jobbet på industribageriet. Det var enahanda att klippa vetelängder och skära av locket till fastlagsbullarna.
Bernt fick jobb på Kvarnby bageri, där det bakades för hand. Han stannade i 31 år.
– Ägaren var bra, men han sa aldrig förnamnet. Bara Eriksson. Jag hade flyt där, kan man säga. Fick ledigt någon vecka när jag behövde det för barnens skull.
När ägaren pensionerade sig och sålde bageriet slutade även Bernt. Fram till pensionen 1996 arbetade han sedan på ett annat bageri i Malmö.