Osanningar i svensk mat under lupp

I Fejkmaten granskar Ann Fernholm den moderna livsmedelsindustrin. Hon kritiserar industrin för att marknadsföra sina varor som nyttigare än vad de egentligen är. 

Det utförs plastikkirurgi på industrimaten och ut kommer ibland en produkt som kanske inte ens innehåller det som står på förpackningen. Det menar författaren, Ann Fernholm, som granskat den moderna livsmedelsindustrin i sin nya bok Fejkmaten. 

Hon menar att företagen ofta vilseleder konsumenten genom att använda begrepp som låter bra och som ibland inte ens är sanna. 

I flera fall har hennes anmälningar lett till förändringar som till exempel vit choklad som inte längre får marknadsföras som ”yoghurt” i naturgodishyllan, och havredryck får inte längre beskrivas som ”osötad”.

Matbluffar, fejkmat och greenwashing är begrepp som växer. Konsumentombudsmannen (KO) tar emot många anmälningar och flera av dem har lett fram till fällande domar, stämningar och vite.

Till exempel förbjöds företaget Clean Eating att säga att fiskolja skyddar mot coronaviruset. Företaget ägs av en influencer. 

”Patent- och marknadsdomstolen påpekar att människors rädsla för coronaviruset och risken att bli sjuk i covid-19 påverkar hur man kan uppfatta ett reklaminlägg. Domstolen finner att det är en aggressiv marknadsföring att påstå att en fiskolja kan ge ökat skydd mot sjukdomen. Reglerna för vad för man får säga om ett livsmedel, inklusive kosttillskott är mycket strikta. För att få påstå i reklam att något stärker hälsan måste man kunna visa det”.

Influencern fälldes också, för att i flera andra inlägg på Instagram, ha haft bristfällig reklammarkering. Domstolen pekar på att marknadsföring i sociala medier måste ha tydlig reklammarkering där det framgår att det är betald marknadsföring och för vilket bolag. 

Det finns just nu en pågående stämningsansökan hos KO, som Mål & Me-
del skrev om i nummer två i år. Där KO vill att Patent- och marknadsdomstolen förbjuder Arla att använda påståendet ”netto noll klimatavtryck” eller andra liknande påståenden som ger intryck av att produkten inte förändrar klimatet i någon bemärkelse. Arlas mjölk med lydelsen ”netto noll klimatavtryck” blev utsedd, av konsumentföreningen Äkta vara, till Årets matbluff 2021. 

Mezina är ett företag som säljer kosttillskott och naturläkemedel som ofta innehåller livsmedelsingredienser. Företaget dömdes förra året i maj för att de inte kunde bevisa de påstådda hälsoeffekterna som de hävdar att deras produkter har, som till exempel att ”Ingefära kan hjälpa till med att bevara rörligheten i lederna och bidra till energi och vitalitet”. Företaget påstod även att nypon hade effekter som inte kan bevisas. 

Företaget fälldes på nio punkter och dömdes till ett vite 4,5 miljoner kronor.

Begrepp som eko, ekologisk och noll klimatavtryck förekommer ofta på förpackningar. Det lockar konsumenter, som tror sig göra en gärning för miljön och i vissa fall djurhållningen. 

Företaget Midsona som äger varumärket Urtekram som förutom flera livsmedelsprodukter också säljer hud- och hårvårdsprodukter, under samma produktnamn, förbjuds nu att använda eko-begreppen utan att precisera vad de står för i själva reklamen. Om företaget skulle bryta mot förbudet kan ett vite på en miljon kronor per förbud komma att dömas ut. Sammanlagt rör det sig om ett vite på tre miljoner kronor.