Högtryck i sillfabriken – till midsommar äter svenskarna tusentals ton

Ett hårt metalliskt ljud slamrar regelbundet. Det är vågen där sillfiléerna vägs som öppnas och slås igen, gång på gång. Alla inne i fabriken på Tjörn bär hörselskydd. Men på något märkligt sätt lyckas de ändå prata med varandra. De gestikulerar och har lärt sig läsa läppar.

De är inte heller så många. Ungefär 40 personer jobbar med produktionen på Klädesholmen Seafood. Omsättningen på medarbetare är dessutom låg. Det gör att de som rör sig i fabriken känner varandra väl.

– Vi är ett sammansvetsat gäng. På lunchen spelar det ingen roll vem man hamnar bredvid, här kan man prata med alla, säger Rodica Gabrielsson, med hög röst och med blicken fästad på bandet, där låga plastburkar med matjessill passerar.

3 000 ton sill äter vi till midsommar

Men just nu är det lite snack och mycket verkstad på Klädesholmen. Midsommar närmar sig och svenskarna vill ha sin sill. Siffran har några år på nacken, men cirka 3 000 ton sill sägs vi sätta i oss under den ljusaste helgen på året.

På Klädesholmens sillfabrik är det ingen siffra som förvånar. 70 procent av den sill de säljer går åt vid jul, påsk och midsommar. Och av dem är påsk den minsta av helgerna. I alla fall mätt i sill. Jul och midsommar är ungefär lika stora sillhögtider, men på midsommar är det mer fokus på matjessillen, vid jul äter vi gärna flera olika sorter.

Rodica står vid bandet för att kontrollera att det är lagom mycket i alla burkar och att det inte kommit med någon bit som inte ser bra ut. Hon har jobbat på Klädesholmen Seafood i snart 12 år nu. Hon har varit med i Livs nästan lika länge. För henne är det givet att vara med i facket, även om det inte finns någon lokal klubb.

– Det ger en trygghet, om något skulle hända, säger hon.

Vid mycket jobb kan det bli extrapass

Det är inte bara Rodrica som från sin familj åker till fabriken i Rönnäng för att jobba. Hennes man har jobbat där länge än henne och till sommaren ska deras son göra dem sällskap för ett sommarjobb. Ett gott betyg för arbetsplatsen, menar Rodica.

Att det nu är bråda dagar nu inför midsommar känner hon igen från tidigare år. Men hon ser det mest som positivt.

– Jag gillar att ha att göra. Jag tror det håller oss unga och aktiva, säger hon och skrattar.

När det blir arbetstoppar kan det också bli möjlighet till extrapass.

 – Vi brukar alla ställa upp när det behövs. Det blir ju dessutom mer pengar till oss.

Hon tar en slang och börjar spola av golvet. Där rinner den rosa sås som är så typisk för matjessill. Färgad av redwoodoch med smak av kryddpeppar, nejlika och muskot. Doften är påtaglig i inne i fabriken. Men har Rodica har inte tröttnat.

– Det luktar ju gott! Jag älskar sill. Men min man är inte så förtjust, trots att han är härifrån och jag är från Rumänien.

Unga inte lika förtjusta i sill

Var fjärde svensk säger sig inte gilla sill. Vanligast är den smakpreferensen bland unga. Det känner man till på Klädesholmen. I ett försök att locka fler unga att äta mer sill tog man ett år fram ett antal speciella smaker som skulle falla just unga i smaken till ett event man hade. Det gick så där. Morgan Bråse är miljö- och kvalitetschef på Klädesholmen. Han skakar på huvudet när han tänker tillbaka.

– Det var väl en som inte funkade alls. Chokladsill är inget vi kommer satsa på någon mer gång, så kan man sammanfatta det, säger Morgan med ett skratt.

Men fortfarande experimenterar man med smak. Varje år presenteras, på samma sätt som med glögg, årets smaksättning. I år är det grönt te och citrus, förra året var det äpple och mynta.

Tanken är givetvis att locka fler och nya personer att äta sill. Även om det kanske inte behövs just vid midsommar. Tillsammans med färskpotatis är sillen fortfarande den givna favoriten på midsommarbordet.

Tvåskift hela våren när produktionen ökar

På Klädesholmen kör man därför i tvåskift i delar av produktionen från januari fram till midsommar. För den som jobbar innebär det tidigt eller sent skift. Något som passar medarbetaren och Livsmedlemmen Hans-Göran Nilsson utmärkt.

– Om man jobbar tidiga skiftet slutar man redan klockan två och om man gör det sena passet har man ledigt på fredagar. Det är väldigt härligt.

Redan på 1500-talet var Klädesholmen här i Tjörns kommun ett välkänt fiskeläge och sillen har varit huvudinkomsten för familjerna här i flera generationer.

Förr satt ”silletöserna” på rad med filékniven i högsta hugg. Idag kommer fisken hit, filéead och bitad i plasttunnor. Men det finns moment som ännu görs för hand och Hans-Göran har både en hög filéer och en kniv framför sig på sin arbetsbänk.

Det är när glasburkarna ska fyllas med stora bitar av sill som maskinerna inte fixar jobbet. Där behövs en försiktig hand och en möjlighet att dela filéer vid behov.

Ögonmått mycket sill en burk ska ha

Hans-Göran och kollegan Sandra Hillberg ställer burk efter burk på vågen för att se att innehållet håller lagom vikt. Oftast har deras ögonmått rätt.

För Hans-Göran är jobbet en stor trygghet. Det är fyra år sedan nu som han lämnade slitet med ett eget företag i en alltmer osäker bransch inom grafisk design. Han tror att hans bakgrund gör att han uppskattar fast jobb och fast lön mer nu.

– Här vet jag när lönen kommer och hur stor den kommer att vara. Det är skönt att slippa oron.

Till fabriken kommer sillen i stora tunnor. 50 000 om året ungefär, når Klädesholmen med lastbil. En av dem som tar emot dem och rullar fram dem för att tömmas, in i maskineriet, är Andreas Källén. Tidigare var han skyddsombud under en period men han tyckte det kändes svårt när ingen annan på arbetsplatsen hade något uppdrag.

Andreas har jobbat på Klädesholmen länge och trivs i kylrummet där fisken tas emot. Där är lite lugnare än inne i fabriken. Men det är också ett av de få fysiskt krävande momenten i produktionen, även om de aldrig lyfter tunnorna.

– Det skulle inte gå, den väger över 80 kilo, säger Andreas.

Svårt hitta rätt kompetens

Morgan Bråde konstaterar att det inte är så många tunga eller svåra arbetsuppgifter kvar på fabriken idag. Men säger att det ändå är ett problem med kompetensförsörjning.

Framför allt är det svårt att hitta rätt personer till tjänster där det krävs teknisk utbildning. Idag krävs det för att få lov att exempelvis byta en motor. Och motorerna är viktiga. Det är de som ser till att inte kroppar slits ut.

– Tidigare var det något man kunde ha lärt sig i jobbet, av erfarenhet. Men nu är kraven på oss som arbetsgivare annorlunda. Det räcker inte att vi vet att personen klarar det. Den måsta ha rätt kompetens på pappret för att få göra det.

Andreas rullar fram en ny tunna. Även den innehåller matjessill. Då har fisken legat minst en månad i lag för att vara redo för att Klädesholmen Seafood ska ta vid och lägga den i sin egen kryddning och sås. Men den får gärna ligga länge till innan den äts upp. Något Morgan önskar fler visste, innan de slängde den sill som blivit över vid sommarens slut.

– Matjessill blir bättre ju längre den ligger. Så man ska inte kasta en burk bara för att bäst före-datumet passerat. Nästa sommar kan den faktiskt vara ännu godare.