Aida lämnade förskolan för Scans slakteri

Kristianstadbon Aida Zgalj, flyttade från Bosnien till Sverige 2001. Då hade hon siktet inställt på att bli lärare. En sådan examen fanns med i bagaget och i nya hemlandet Sverige skulle drömmen infrias.

Men det blir inte alltid som man tänkt. En graviditet gjorde att planerna snabbt behövde ändras. I stället för arbete som lärare blev det nattvak och mellan hämt- och lämningar, jobb på en förskola.

Men att ta hand om barn hela dagarna och sedan komma hem till sina egna visade sig vara tuffare än Aida trott.

– Jag märkte ganska snabbt att det inte alls fungerade för mig. Jag var helt slut när jag kom hem. Att vara småbarnsförälder och samtidigt arbeta med barn blev för mycket. Jag räckte inte till för mina egna ungar när arbetsdagen var slut.

Utbildade sig till styckare

Frågan vad bara: vad skulle hon göra i stället? Familjelivet måste ju fungera. Orken måste finnas. Barnen måste få sitt. Tankarna malde. Till slut fick hon en idé.

– Från början visste jag inte alls … Sedan kom jag på att jag kanske kunde utbilda mig till styckare. Min man och flera av våra vänner arbetade på Scan, och verkade ha det bra där. Dessutom visste jag att de sökte folk.

Hon pratade med sin man men han gillade inte alls den idén.

– Han tyckte inte att det var ett yrke för kvinnor eftersom det är ett tungt jobb med många lyft. Dessutom finns det en gammal föreställning om att slaktbranschen är macho.

Gillar utmaningar

Aida funderade ett varv till men bestämde sig sedan för att inte låta sig påverkas. Tvärtom fick hon blodad tand. Och bestämde sig. Styckare skulle hon bli!

– Jag har alltid gillat utmaningar. Om något är svårt går jag i gång på det och vill visa för mig själv och min omgivning att jag klarar det.

Jag trivs jättebra. Och nu vet jag, du behöver inte alls vara stark för att kunna stycka. Det handlar om kroppskontroll och att ha bra teknik med kniven och verktygen.

Redan fem veckor efter att Aida påbörjat den tre månader långa utbildningen till styckare blev hon erbjuden fast jobb på Scan. Först på ”sexdelar” i Skara. Sedan följde hela familjen med företagets flytt till Kristianstad, där både Aida och hennes man arbetat sedan 2010.

– Jag trivs jättebra. Och nu vet jag, du behöver inte alls vara stark för att kunna stycka. Det handlar om kroppskontroll och att ha bra teknik med kniven och verktygen. Jag tränar på gym för att hålla i gång kroppen. Det funkar hur bra som helst.

En tredjedel kvinnor

På Kotlettringen där Aida jobbar har fler och fler kvinnor börjat de senaste åren. Nu är ungefär en tredje del kvinnor, vilket Aida ser positivt på.

– Det är roligt att fler kvinnor upptäcker det här yrket. Mixen behövs verkligen. Vi har kul på dagarna, står och pratar vid linjen, så det är ärligt talat aldrig tråkigt. Dagarna går fort.

Det råder stor brist på slaktare och styckare. Hur tror du att fler – framför allt kvinnor – ska kunna lockas till branschen?

– Vi kvinnor som jobbar i branschen måste fortsätta att prata om fördelarna med det här yrket. En sak jag vill lyfta är arbetstiderna, i alla fall hos oss. Vi jobbar bara dag. Och du tar aldrig med dig jobbet hem. På fritiden är du 100 procent ledig.

Vald till skyddsombud

Vid sidan av jobbet är Aida sedan tre år tillbaka regionalt skyddsombud och håller utbildningar i arbetsmiljö. Att kunna kombinera jobb med utbildningssatsningar för en bättre arbetsmiljö, ser hon som en lyx.

– Jag får det bästa av två världar. Jag gillar att utvecklas som människa och lära mig nya saker. Genom uppdraget som regionalt skyddsombud kommer jag dessutom i kontakt med skyddsombud från andra arbetsplatser. Vi inspireras och lär av varandra. Det är jättebra.

En sista fråga, hur tänker din man i dag kring ditt yrkesval?

– Han tycker nog fortfarande likadant som han tyckte då. Men han har inget att säga till om. Han har fått lära sig att kvinnor är minst lika bra slaktare och styckare som män är.