På Falköpings mejeri blir personalen kvar – länge: ”Många är mer eller mindre uppväxta här”

– Här är en inventarie som nog hängt med sedan starten, säger Thomas Romlén och rullar fram en träkärra.

– Vi använder den fortfarande när vi ska hämta tvättsäckar eller paket till exempel, så den är i högsta grad välanvänd.

Vi befinner oss i ostlagret på Falköpings mejeri, där stora, runda ostar lagras på höga trähyllor.

Fyller snart 100 år

Det bondeägda mejeriet startade 1931 och producerar både ost och mjölk. Förr användes träkärran för att flytta de tunga ostarna. Thomas Romlén minns hur det var.

Han har jobbat på företaget i 40 år och är en av flera anställda som började som sommarvikarie och som sedan blev kvar.

– Farsan jobbade här och ordnade så att jag fick jobb på ostlagret. Sedan blev jag kvar.

Efter att ha varit runt på flera olika avdelningar är Thomas nu tillbaka där han började, numera som avdelningsansvarig på ostlagret. Dessutom är han skyddsombud.

– Jag trivs bra eftersom det är ett ganska fritt jobb. Det har också varit en intressant utveckling här. Tidigare var det väldigt mycket manuellt och tungt arbete i ysteriet, men i dag behöver vi knappt ta i osten.

Många veteraner

Thomas pappa började på mejeriet 1957 och jobbade på företaget i 50 år.

– När han började var det en helt annan arbetsmiljö. Han har berättat att de tog emot mjölken i krukor på flakbilar och att det ofta var kallt och slamrigt. Om bonden hade ställt ut sina krukor för tidigt var mjölken frusen.

Kollegan Magnus Ingvarsson började också som sommarvikarie, men för 25 år sedan. I dag jobbar han med löneadministration och produktionsplanering.

– På min avdelning har fyra av åtta jobbat i 25 år, så vi firade hundraårsjubileum med en gemensam middag i våras.

Det är en styrka att vi är så många som har varit här så länge. Många är mer eller mindre uppväxta här eftersom de har varit här sedan de slutade skolan.

”En stabil bransch”

Falköpings mejeri är överlag en arbetsplats med många trogna medarbetare. Bland de kollektivanställda är den genomsnittliga anställningstiden 14,4 år, varav 13 har jobbat i 25 år eller längre. Räknar man in tjänstemännen höjs tjänstgöringstiden ytterligare.

– Jag tror det beror på att det är en stabil bransch och att vi inte har någon konkurrent i samma bransch som rycker i personalen här i Falköping. De som kommer hit känner ofta att de har hittat sitt gebit, säger Magnus och får medhåll av Thomas:

– Jag tror många trivs med arbetskamraterna och arbetstiderna. De flesta börjar tidigt, men då slutar man också tidigt.

”Trevliga arbetskamrater”

Vi forsätter in i mejeriet, där möter vi underhållschefen Börje Andersson. Han har jobbat på företaget sedan 1977 och är därmed en av mejeriets verkliga veteraner.

– Det är ett omväxlande arbete och trevliga arbetskamrater, så jag har aldrig sett någon anledning att byta, säger han.

Kollegan Daniel Samuelsson, som sitter i kontrollrummet och övervakar all teknik, har jobbat på företaget i 27 år.

– Det är en styrka att vi är så många som har varit här så länge. Många är mer eller mindre uppväxta här eftersom de har varit här sedan de slutade skolan.

Det dyker inte upp så många fackliga frågor, vilket också är ett tecken på att saker och ting fungerar bra och att vi har en lyhörd och bra arbetsledning.

En annan anledning till att många trivs är att det är en platt organisation, menar Magnus.

– Alla är på samma plan och vi har en öppen och bra dialog med varandra. De flesta arbetsledarna har själv börjat på golvet, även vår vd.

Flera kvinnor på kontoret

I produktionen jobbar enbart män, men i labbet och på kontoret arbetar flera kvinnor. En av dem är Monica Björling, kvalitets- och miljösamordningsansvarig.

– Jag följde mitt hjärta när jag tackade ja till att jobba här och har inte ångrat det. Det är ett väldigt varierat jobb.

Magnus Ingvarsson som är arbetsplatsombud för Livs sedan många år, inflikar:

– Det dyker inte upp så många fackliga frågor, vilket också är ett tecken på att saker och ting fungerar bra och att vi har en lyhörd och bra arbetsledning. Vi har en skyddskommitté som träffas och går rond ett par gånger per år. Tidigare hade vi en fackklubb, men eftersom det inte fanns några frågor att driva rann intresset för klubben ut i sanden.

Sårbara för hackers

I april utsattes Norrmejerier i Umeå för en hackerattack som slog ut produktionen under flera dagar. Under tiden som produktionen stod still styrdes mjölktransporterna om till bland annat Falköpings mejeri. Attacken satte ljuset på livsmedelsbranschens sårbarhet och risken för fler, liknande attacker.

– Vi har haft kunder som har drabbats av liknande attacker och då fick vi sköta orderhanteringen manuellt under flera månader, förklarar Magnus. Och fortsätter:

– Vi har jobbat mycket manuellt tidigare och eftersom vi är många som har jobbat länge förstår vi processerna bakom det digitala. Men skulle det digitala krascha tror jag ändå att det blir svårt att hålla i gång produktionen.

Viktigt för landets säkerhet

Rysslands invasion av Ukraina har också satt ljuset på beredskap och hur viktig den svenska matproduktionen är för landets säkerhet.

Under kalla kriget var Falköpings mejeri ett av Sveriges runt 15 000 K-företag. Det innebar att företaget hade ett särskilt ansvar. Bland annat genom att ha extra lager för att kunna fortsätta sin produktion och sina leveranser – om Sverige skulle bli invaderat.

– Mejerichefen hade en hemlig pärm med vilka som var krigsplacerade, säger Magnus. Det var tydligen dragkamp om de unga och raska grabbarna. Försvarsmakten ville att de skulle tjänstgöra militärt och att de äldre skulle jobba dubbla skift. Sedan köpte staten mjölkpulver av oss som kördes till ett hemligt lager.

Falköpings mejeri har sedan den tiden fortfarande kvar en tork som förvandlar överskott av mjölk till mjölkpulver.

– Eftersom vi har både mjölkproduktion, ysteri och tork på samma plats kan vi balansera volymerna och skapa lager i form av ost och mjölkpulver, om det skulle behövas.