Makten över arbetstiderna är en källa till konflikter på arbetsplatserna. Arbetsgivarna vill ha maximal frihet.
På Lantmännens bageri i Eskilstuna betalar arbetarna ett högt pris för denna frihet.

[Ur nummer: 03/2007] Det är ständiga förändringar av arbetstiderna. Ledningen verkar byta arbetsscheman som andra byter underkläder. En sådan planering är inte roligt att leva med för de 250 anställda på bageriet.
– När det blir tal om nytt schema då skriker folk i bageriet, säger Bert Söderlund, ledamot i klubbstyrelsen och ordförande i koncernfacket.
Bert Söderlund har jobbat i många år och sett den ena planen efter den andra sjösättas. Som fackligt aktiv har han ofta protesterat och sagt att – ”det här funkar inte”. Men det är företaget som bestämmer över produktionen och nya idéer medför alltid nya arbetsscheman.

Ett liv utanför bageriet
Hur underligt det än kan låta i företagsledningens öron, så är det faktiskt så att de anställda vid linjerna och i distributionen inte bara är lojala bageriarbetare, utan också passionerade sällskapsdansare, småbarnsföräldrar, yogautövare och vattengymnaster, för att ta några aktuella exempel.
Hur går det ihop? Det gör det inte.
– Jag får hoppa över vattengympa på söndagar, säger Britt Ekberg som jobbar i paketeringen. Har jag tur så kan jag ta igen den en annan gång. Det är samma med yogan.
Britt Ekberg har ett arbetsschema, som i hela sin omfattning med dagar och klockslag inte går att hålla i huvudet, men som hon ändå är nöjd med, för hon slipper för tillfället nattarbetet och på fem veckor har hon två veckor där hon kan vara social.
Det svåra är att följa en kurs som återkommer en bestämd kväll i veckan. Med förståelse och god vilja från omgivningen brukar det gå att byta dagar, men det går ju inte om företaget från den ena dagen till den andra inför nya arbetstider. Då hörs ett ramaskri. Och nu är det nya idéer på gång.
Lantmännen ska åter satsa på dagsfärskt bröd, så kallat nolldagsbröd, och enligt rykten ska en riktig storsäljare introduceras. Toppen! Ja, visst, det håller också Britt Ekberg med om. Bageriet måste gå med vinst, men vad händer med bemanningen när den nya produktionen sparkar igång och med arbetstiderna och med de inbokade kurserna på fritiden?
Britt Ekberg fick sitt nuvarande arbetsschema den elfte november förra året. Det kommer hon ihåg eftersom hon fyllde jämnt den dagen och hade bokat en långresa.
– Det är ju en sådan sak som man inte kan ändra. Har man bokat en resa så har man. Ändras schemat får man använda sig av en semesterdag.
Sådan ser makten över arbetstiderna ut. Den är inte jämnt fördelad. Det är företaget som har övertaget i kraft av sin rätt att leda och fördela. Nya arbetsscheman kan företaget införa med två veckors varsel. Möjligheten för Britt Ekberg att påverka sin arbetstid går via klubben och klubbens makt är i hög grad kopplad till de så kallade stupstockarna i bageriavtalet. (Se faktaruta bredvid).
Hur mycket makt det lokala facket kan uppbåda beror på många saker. Arbetsgivarna har skyldighet att kalla till förhandling och klubben har rätt att kräva en seriös konsekvensbedömning och som enligt avtalet ska beakta ”arbetstagarnas berättigade intressen”. Vid helg och nattarbete preciseras det till ”personliga förhållanden, såsom familj, hälsa och möjligheter att ta sig till och från arbetsplatsen”.

Tungt i andra vågskålen
I andra vågskålen finns företagets behov av att bedriva ”effektiv, rationell, kundanpassad och konkurrenskraftig verksamhet” och det är nog ingen som kan förneka att det är det senare intresset som vunnit. Mer skydd än så har inte de anställda. Alla inbokade aktiviteter, bestämda tider för lämning och hämtning på dagis och idrottsträningar kan gå åt pipan. Det är inte alls tillräckligt tycker Catarina Lindkvist som själv är en passionerad dansare på fritiden och vill gå kurs minst en gång i veckan på kvällen.
Catarina Lindkvist vill stärka de anställdas möjlighet att värna om sin fritid. Hon tycker att varseltiden vid förändring borde förlängas till en månad. Hon vill också ha mer långsiktighet.
Innan klubben förhandlar om ett nytt arbetsschema är det viktigt att höra efter vad medlemmarna tycker. Klubben måste vara informerad.
– Vi prioriterar behoven hos dem som har småbarn och hälsoproblem, säger Catarina Lindkvist.
Hon menar att det finns en möjlighet att påverka, men det förutsätter att en seriös konsekvensbedömning görs och att de praktiska problemen blir synliga, till exempel möjligheten att ta sig till och från bageriet med kommunala färdmedel mitt i natten och möjligheten att ordna barnpassning på obekväma tider. Med bra argument går det förhoppningsvis att stoppa ett dåligt förslag eller åtminstone fördröja att det genomförs. Det har Livsklubben i Eskilstuna lyckats med tidigare.
Men maktbalansen väger inte till det lokala fackets fördel. Om företaget har gett sig sjutton på att ändra tiderna så har det också möjlighet att göra det. Det finns till och med en skrivning i bageriavtalet som öppnar upp för denna utväg och den kallas ”förskjuten tid”. Den innebär att arbetsgivaren kan beordra arbete på annan tid än den överenskomna. En kompensation utgår då med 23 kronor i timmen under tio dagar.
– Som anställd på bageriet ska man sätta företaget först, säger hon med ett skratt. Det är så företaget vill att vi ska tänka.

Företaget jagar arbetstimmar
Men vad innebär det? Det är företaget som har makten över produktionen, över valet av sortiment och kampanjer, över nedläggningar av bagerier och omflyttningar mellan anläggningar. Bert Söderlund är garvad. Han har varit med länge och menar att för företaget handlar det bara om en sak – att jaga arbetstimmar för att minska kostnaderna, det ska vara minsta möjliga bemanning. Företaget vill ha så lite personal som möjligt vid linjerna och det gör produktionen känslig för förändringar. Det finns inga marginaler, minsta volymökning eller sortimentbyte leder till behov av nya arbetsscheman. Det är de anställdas fritid som blir dragspelet.
Man kan fundera på hur klok denna maktfördelning är. Ledningen för Lantmännen har haft storstilade planer på att ta upp konkurrensen med Pågen, marknadsledaren som kan försörja hela Sverige med bara två bagerier. Ett tag skulle Lantmännen göra likadant. Trots fackliga protester och motargument lades bageri efter bageri ner. Förra året i januari gick det sista industribageriet i Stockholm i graven och följden blev kaos, uteblivna leveranser och förlorade marknadsandelar.
– Vi från facket sa att det inte skulle fungera, säger Bert Söderlund. Men företaget lyssnade inte. Vi sa också att Lantmännens styrka är att vara ett lokalt bageri med en stor koncerns resurser.
Efter att ha gjort stora förluster under flera år har Lantmännen till slut ändrat sin riktning. Det nedläggningsbeslutade bageriet i Lund har fått leva vidare för att kämpa om lokala marknadsandelar i Skåne. Fokus ska åter riktas mot försäljningen i butikerna och inte mot livsmedelskedjornas centrala inköpare i Stockholm.
Det kan ses som en segsliten facklig framgång.