Nya förlag vill motverka stereotypa barnböcker

Tjejer är inte bara mesiga prinsessor, killarna får visa känslor och huvudpersonerna i dagens barnböcker är inte bara blonda. Ändå återskapar mycket ungdomslitteratur fortfarande normer kring kön och etnicitet. Men det finns det numera förlag som gör till sin särskilda uppgift att ändra på.

[Ur nummer: 03/2008] I boken Magic, Cilla & Baby dyker det upp personer som är ovanliga i barnbokssammanhang. Där finns Jockes mamma som är en dj, och Olle som man inte vet om det är en kvinna eller en karl. Men, som författaren Eva Lundgren kommenterar: ”Vem bryr sig om det, han är helt underbar!”.
Boken ges ut på det nystartade förlaget Vilda, där man Krammärker böcker som verkar för jämställdhet, demokrati och mångfald.
– Alla böcker har ett budskap, det handlar om hur man framställer familjen, och vilken etnicitet och kön personerna har. Alla detaljer säger något till barnet och vi vill använda det kommunikationsmedlet för att göra världen lite bättre, säger Karin Salmson, grundaren av Vilda förlag. Hon skriver och ger ut böcker hon själv saknade som förälder, för fortfarande är det en försvinnande liten del som erbjuder andra världsbilder, menar hon.

Vems är samhället?
– I grunden är det en demokratifråga. Om man heter Fatima och är från ett utomnordiskt land och bara läser om Lisa, eller kanske snarare Kalle, får man ofta en bild av att samhället tillhör dem, säger hon.
Även om genusmedvetenheten ökat i barnböcker finns det ofta detaljer som man kanske inte tänker på, som till slut bildar ett mönster, enligt Karin Salmson.
– Vi har till exempel med en apa som är en ”hon”, i vanliga fall är djuren nästan alltid en han. Och om allt är ”han” som inte har med familj att göra blir det normala till slut en man.
Förra året startade också Olika förlag för att motverka traditionella bilder av genus och etnicitet.
I Vem är tjuven, Mirjana står en familj som invandrat i centrum, något som inte är vanligt i barnböcker, enligt författaren Ana Udovic.

Från Kuba, Korea och Afrika
Även förlaget Trasten bidrar med historier från andra kulturer. De flesta böcker om icke-västerländska länder har ett utifrånperspektiv, säger Anna Gustafsson Chen. Men Trasten ger ut författare från bland annat Kuba, Korea och Nordafrika, som själva berättar sina historier.
– Vi har bestämda konventioner om vad som är en barnbok, då är det bra att se att man kan berätta på andra sätt, med andra bilder, säger hon.