”I USA finns det många exempel på hur lite bättre snabbmat börjar bli populärt – fast casual”

Så här kring årsskiftet försöker alltid journalister, kockar, matkännare och andra förståsigpåare sia om framtiden. Vad kommer att bli populära koncept, råvaror, restauranger och produkter?
Delvis görs väl detta för att det är underhållande, men också för att det är viktigt inför olika beslut och strategier. Och sällan har trendrapporter varit intressantare än nu. För de speglar samhällsutvecklingen så tydligt.

USA är trendlandet nummer ett och därifrån haglar rapporterna. Och ganska mycket rör förstås även oss, här i Sverige. I amerikansk media spår man att den rådande ekonomiska krisen gör att folk kommer att vilja ha mer valuta för pengarna än förr. Och det allra viktigaste för folk är att bli mätta och äta gott till ett rimligt pris. Det kommer att medföra en nedgång för lyxig mat, överpriserade viner och lyxiga krogar (som redan har påbörjats). I dåliga tider blir det färre som kan använda maten för att snobba med helt enkelt. Och det i sig är väl inte så dumt.

Det ekonomiska läget i Sverige är inte så olikt. Visserligen har vi stabilare statsfinanser, men också en stor arbetslös del av befolkningen och många gryende tecken på kris och ökade ekonomiska skillnader.
Det satsas också mycket riktigt mer på snabbmat och mellankrogar här i landet, än rena gourmetkrogar.
I USA finns det många exempel på hur lite bättre snabbmat börjar bli populärt. Alltså restauranger som är lite mer ambitiösa än de stora jätteföretagen.
En trend är fast casual och som svenska Food & Friends berättade om i sin årliga trendrapportering.

En sådan satsning på snabbt men ambitiöst är Smashburger, berättar bland andra nättidningen The Huffington Post om. Det är en liten uppstickare med idag cirka 150 restauranger (men snart 500) att jämföra med omkring 40000 hamburgerställen i USA totalt.
Idén är enkel men sympatisk. För några dollar mer än på McDonald’s eller Burger King serverar man – enligt företaget självt – bättre, mer originella burgare. Färsen, som är färsk (och alltså inte varit frusen), formas till stora biffar som slås platta mot grillen som penslats med smör. Sedan får gästen själv välja mellan många smaksättare och tillbehör: något dussin såser, olika sorters bröd och ost samt tillbehör som avokado, stekta ägg, vitlökschampinjoner, stekta pickles, bacon och stark chiligryta.
Reaktionerna har överlag varit mycket positiva och företaget växer rekordartat.

Andra tecken på denna nya mellangenre är varmkorv med lyxiga tillbehör, fin-tacos, franska dubbelmackor som man doppar i buljong och pråliga friterade munkar. Allt högsta mode i the U.S.

Även mindre söta efterrätter, kanske med mer ost och grönsaker förutspås i både Sverige och övriga västvärlden. Och det blir nog än tydligare här, eftersom lågkolhydratdieten LCHF blivit så framgångsrik, och vi inte alls har haft samma sockerkonsumtion och inte heller samma överviktsproblematik som i USA. För oss borde det ligga nära till hands att kunna dra ner på sötman.

Ytterligare ett tecken på kris eller i alla fall krismedvetenhet är att västlänningar spås äta än mer hälsomat och välja mindre portioner. I Sverige kan man lägga till att många fler kommer att välja bort mat som man tror är fejk eller oetisk. Ja, denna osäkra värld gör troligen också att hågen för närodlat och lokalt beredd mat blir starkare. Runt i landet försöker man hitta vägar genom EU-reglementets labyrinter så att fler kommunala uppköp ska kunna göras gröna, nära och rättvisa. Fler rapporter talar om att ekologiskt och rättvisemärkt ökar. Kanske blir man än mer noga med maten när man måste vända på örena?

På grund av kris och oro kommer – anser jag – trenderna med långkok och korv att fortsätta eftersom båda ger hög valuta för pengarna om man väljer rätt produkter. Det robusta känns tryggt och solitt. Inom något år borde det komma tydliga inhemska halvfabrikatsatsningar som baseras på äkta råvaror och traditionell tillagning.
Sådan mat köps här och var i saluhallar och i delikatessdiskar. Det borde gå att mångdubbla sådan kokkonst utan att förstöra den. Frågan är om butikskedjorna är beredda att stödja sådant.
Den ekonomiska krisen i värl­den tycks allvarlig, och den har skapats över medborgarnas huvuden och slår ojämnt och orättvist. Men några av dess konsekvenser när det gäller matens utveckling behöver kanske inte vara av ondo.