I slutet av detta århundrade kan 60 procent av alla växtarter och 50 procent av alla djurarter vara utrotade, varnar Världsnaturfonden (WWF). Uppgifterna är baserade på beräkningar av flera vetenskapliga undersökningar. Inte minst skogar, särskilt regnskogarna, kommer att drabbas. Men även andra ekosystem. Det gäller alla kontinenter och alla typer av liv, från insekter, småblommor, fåglar och ormar till elefanter och tigrar.
Att den biologiska mångfalden minskar på grund av människan är i sig inget nytt. Det har inte minst gällt arter som vi konsumerat som mat. Romarna älskade till exempel kryddörten laser (också kallad cyrenska laser, eller silfion). Enligt den romerske skriftställaren Plinius hade växten en fänkålsliknande stängel och blad som liknade persilja. Den ska ha fått får att somna och getter att nysa. Kött från laserätande djur sägs ha smakat extra läckert. Men på något vis lyckades man utrota örten. Osäkert hur.

Samma väg gick dronten. Denna stora fågel upptäcktes i slutet av 1500-talet på ön Mauritius av holländska sjöfarare. Den hade en rejäl köttig kroppshydda, kunde inte flyga och var orädd för människor. Och det blev dess öde. Den fångades, slaktades, åts och var snart utdöd. Rester av den är några enstaka skelett (som säljs till astronomiska priser) och det engelska uttrycket: dead as a dodo (död som en dront), som togs i bruk av brittiska rubrikmakare när Theresa Mays framförhandlade Brexit-förslag röstades ner. På 1600-talet dog uroxarna ut, den art som människor hade jagat och ätit i tusentals år. Stellers sjöko var ett köttigt djur som på 1700-talet utrotades på mindre än 30 år efter att den upptäckts i Berings hav. Den dödades för sitt delikata kött och för det enormt starka skinnet som var användbart bland annat till båtbyggen.
På liknande vis gick det med den nordiska garfågeln som också den lär ha varit delikat och inte heller kunde flyga sin väg från de rovgiriga människorna. Den fanns bland annat på Färöarna och Island och jagades till utplåning under 1800-talet. En flyttfågel, vandringsduvan, fångades i grupp och åts färsk eller röktes och dess fett pressades till olja. Det sista exemplaret dog i början av 1900-talet på ett zoo. Andra exempel på utdöda matdjur är zebradjuret kvagga, sabeltandad tiger och mammut.
Men all denna rovdrift är inget jämfört med vad som kommer att ske om vi inte lägger om miljöpolitiken radikalt och snabbt, menar WWF.

Nu är de värsta konsekvenserna av detta inte att mångfalden i mathållningen kommer att minska, utan att själva det globala ekosystemet rubbas brutalt. Ingen kan med säkerhet säga vad som kommer att ske. Faktorerna är för många för säkra uträkningar, men farorna är betydande.
I ljuset av detta är det obegripligt att en stor del av världens medborgare stöder partier och ledare som inte vill göra de nödvändiga förändringarna för att stoppa miljöförstörelsen. Att globala företags intressen går före medbornarnas. Jag kan tycka att vi matälskare har ett särskilt ansvar att påverka på detta område. Utan en bra miljö kommer just maten bli det område som drabbas värst. Så spår flera olika forskare att avokado, sojabönor, ris, vete, kaffe, choklad, jordgubbar, stenfrukter (som persikor och nektariner) och vindruvor kommer att få det svårt i framtiden om den globala uppvärmningen fortsätter.
Och som vanligt kommer det att drabba de fattigaste värst. Dels många jordbrukare världen över som mister sitt levebröd, dels de som inte kommer att ha råd att köpa olika livsmedel när priserna rakat i höjden. Att marknaden inte kommer att ordna detta genom något slags mirakel står klart för alla som inte ser världen genom nyliberala glasögon. Det är dags att människans djupaste överlevnadsproblem bekämpas effektivt och att kortsiktig girighet inte längre får dominera vår politik.