Livs om bristen på slaktare och styckare: ”Regeringen måste ta större ansvar”

Att den svenska köttindustrin länge har lidit brist på utbildad personal är ingen nyhet, men nu har kompetensbristen blivit mer påtaglig.

– Rekryteringsproblemet är akut, säger Ken Clignéz, ombudsman på Livs, med ansvar för styckare och slaktare.

Han menar att branschen själv har bidragit till situationen, bland annat genom att ha gjort sig mer eller mindre beroende av bemanningsföretag och inhyrd, utländsk personal.

– Tillgången på utländsk arbetskraft har blivit mer begränsad och det blev märkbart under pandemin. Nu måste något göras och det fort och strategiskt.

Sista utbildningen nedlagd

Den sista gymnasieutbildningen med inriktning mot slakt, styckning och charkuteri lades ner 2020. I dag kommer det fåtal som utbildas inom kött och chark framför allt från vuxenutbildningar eller arbetsmarknadsutbildningar.

I Hörby har det precis avslutats en vuxenutbildning inom styckning och chark, som fem personer slutförde, och i Brålanda har det precis startats en med tre elever. Enligt Ken Clignéz är det alldeles för klent.

– Volymen av kommunala vuxenutbildningar måste höjas kraftigt.

En typ av arbetsmarknadsutbildning som har blivit en vanlig väg in i branschen är så kallade rekryteringsutbildningar, det vill säga skräddarsydda utbildningar som Arbetsförmedlingen erbjuder i samarbete med företag med rekryteringsbehov.

– Det är ett bra alternativ, men Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att säkerställa att man hittar rätt individer, för det är ett fysiskt tungt jobb som inte passar alla. Sedan måste rekryteringsutbildningarna vara anpassade efter de lokala företagens behov, för det är stor skillnad på arbetet på de stora och små. företagen, säger Ken Clignéz.

Han efterlyser också fler internutbildningar.

– De större företagen bör vara mer aktiva när det gäller att erbjuda egna utbildningar, precis som de har gjort historiskt.

Måste attrahera fler

Samtidigt påpekar Ken Clignéz, som själv är före detta styckare och kom in i branschen via en internutbildning, att det inte spelar någon roll hur många utbildningsplatser som skapas om det inte finns några intresserade deltagare. Branschen måste därför bli bättre på att attrahera nya människor.

– Branschen måste uppfattas som lockande och bli ett attraktivt karriärsval. Företagen måste tänka betydligt mer långsiktigt och förbättra så väl arbetsmiljön som arbetstider och lönesystem.

I mars i år meddelade regeringen att den avsätter 719 miljoner kronor på utbildning för vuxna. Det ska ge fler platser på både komvux och yrkeshögskolan, men vilka yrken det handlar om specificeras inte.

– Vi får verkligen hoppas att en del av de pengarna går till att utbilda styckare och slaktare, för det finns en stor grupp arbetslösa som passar för den här typen av fysiskt arbete. Och är du utbildad styckare eller slaktare har du i princip anställningsgaranti, säger Ken Clignéz.

Köttkonsumtionen stiger

Den akuta kompetensbristen rimmar dåligt med det faktum att köttkonsumtionen stiger och att riksdagen, i den nationella livsmedelsstrategin, har slagit fast att svensk animalieproduktion ska öka och att Sveriges försörjningsförmåga ska stärkas.

– Regeringen måste ta ett betydligt större ansvar om vi ska nå målen i livsmedelsstrategin. Samtidigt kan företagen inte fortsätta att vara passiva och förvänta sig att staten ska ta hela ansvaret, säger Ken Clignéz.

Här utbildas styckare på löpande band

På jobbet

Ett företag som försöker råda bot på kompetensbristen genom egna utbildningar är KLS Ugglarps i Kalmar. Här erbjuds sedan flera rekryteringsutbildningar i samarbete med Arbetsförmedlingen, men i december i fjol erbjöd företaget även en intern, sju veckor lång styckarutbildning för de redan anställda. Förslaget kom från Evangelos Sioutas, som är ordförande i Livsklubben på KLS Ugglarps, efter att ledningen informerat om att byggnaden skulle renoveras och moderniseras och att flera anställda skulle bli överflödiga.

– Jag tyckte att det var bättre att de som riskerade att bli varslade fick en chans att vidareutbilda sig och bli omplacerade, säger Evangelos Sioutas.

Det är inte alla som trivs med att jobba med kniv hela dagen, så det var några som upptäckte att jobbet inte passade dem. Men några hade knivvana sedan tidigare och kunde börja jobba som styckare redan efter fyra veckor.

Tolv personer påbörjade kursen och sju slutförde den.

– Det är inte alla som trivs med att jobba med kniv hela dagen, så det var några som upptäckte att jobbet inte passade dem. Men några hade knivvana sedan tidigare och kunde börja jobba som styckare redan efter fyra veckor.

Skapat nationellt branschråd

Livs arbetar också aktivt för att råda bot på kompetensbristen. Förbundet var till exempel med och skapade det nationella branschrådet för kött och chark, som bland annat jobbar för att skapa fler rekryteringsutbildningar.

– Vi försöker påverka företagen att minska antalet inhyrd personal och öka antalet egenanställda, säger Ken Clignéz.

– Vi jobbar också för att bolagen ska ha mer långsiktiga strategier för kompetensutveckling. Företagen behöver fundera över vilket rekryteringsbehov de har och hur de kan bli mer attraktiva arbetsgivare, men också hur de kan behålla de redan anställda, en grupp som ofta glöms bort i diskussionen om kompetensbrist. Företagen bör se värdet i att kompetenssäkra den befintliga personalen och se till att det blir möjligt för alla på arbetsplatsen att få kompetensutveckling.