Uppdrag om skyddsombud väcker facklig oro
Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på hur fler ska vilja bli skyddsombud, oavsett om de är med i facket eller inte. Det har väckt reaktioner från fackligt håll.
– Ett skyddsombud som inte har facket och dess medlemmar i ryggen har inte samma trygghet, säger Andreas Marklund, central ombudsman på Livs.
Regeringen vill se fler skyddsombud. Därför fick Arbetsmiljöverket i september förra året i uppdrag att undersöka och lämna förslag på man kan få fler att vilja bli skyddsombud.
Från fackligt håll kom reaktionerna på uppdraget snabbt. Det gällde särskilt den sista meningen i uppdraget, som lyder: ”Regeringen anser att åtgärder behöver vidtas för att fler arbetstagare än i dag ska vilja engagera sig som skyddsombud, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte.”
Bland annat skrev LO:s styrelse en debattartikel i tidningen Arbetet där man varnar för att regeringen med den här formuleringen öppnar för att koppla loss skyddsombudsuppdraget från fackligt medlemskap.
LO-styrelsen framhåller att de också vill se fler skyddsombud, men de ställer sig samtidigt frågande till hur regeringen tror att skyddsombud utan ett fackförbund i ryggen ska våga och orka driva känsliga och svåra frågor mot sina arbetsgivare.
”Det behövs fler skyddsombud”
Andreas Marklund, central ombudsman i Livs med ansvar för arbetsmiljöfrågor, håller med om att det behövs fler skyddsombud. Det gäller även inom Livs.
– Det behövs fler skyddsombud. Det har vi ingen avvikande uppfattning om. Vi har också kongressmål om att vi ska ha skyddsombud på varje arbetsplats. Det är ett ständigt pågående arbete med regioner, regionala skyddsombud och ombudsmän för att hitta nycklar för hur man ska lägga upp uppdraget så att fler blir intresserade, säger han.
Andreas Marklund menar att det finns flera utmaningar när det gäller att få personer att ta på sig uppdrag som skyddsombud.
– Jag tror att det kan låta skrämmande att bli skyddsombud. Man kanske tänker: ”Hur ska jag kunna lära mig allt det där?” Men finns det ett grundintresse för arbetsmiljöfrågor så får man ta det steg för steg. Vi har även 80 timmars utbildning för våra skyddsombud i kollektivavtalen.
Dessutom menar han att det kan vara en utsatt roll att vara skyddsombud.
– Som skyddsombud förklarar man vad som är säkert och riktigt. Men det är inte alltid arbetsgivaren håller med om det, och då kan det hända att man som skyddsombud hamnar i kläm. Det är också en av anledningarna till att man inte vill bli skyddsombud.
Då ska AV redovisa uppdraget
I uppdraget till Arbetsmiljöverket ingår inte att föreslå lagändringar. Dagens regler om att skyddsombud utses av facket, om det finns ett sådant på arbetsplatsen, ser därmed inte ut att ändras just nu. Facken reagerade ändå kraftfullt.
Varför tror du att det blev sådana reaktioner från fackligt håll på det här uppdraget till Arbetsmiljöverket?
– Reaktionerna beror ju på att här den sista meningen i uppdraget gör att man anar att regeringen lite är ute efter att ändra balansen på arbetsmarknaden mellan facken och arbetsgivarna, och förflytta den mer åt arbetsgivarnas håll, säger Andreas Marklund och fortsätter:
– Ett skyddsombud som inte har facket och dess medlemmar i ryggen har inte samma trygghet och kommer inte att våga stå emot arbetsgivaren och göra uppdraget fullt ut. Det är ingen som står upp för dem om det skulle hända något med dem och deras anställningar skulle bli väldigt sköra.
Arbetsmiljöverket ska senast den 30 april i år redovisa uppdraget om skyddsombud till regeringen.
Så utses skyddsombud
Skyddsombud, ibland kallat arbetsmiljöombud, är arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön. På alla arbetsplatser med fem eller fler anställda ska det finnas ett skyddsombud. Normalt sett är det den fackliga organisationen som har kollektivavtal på arbetsplatsen som utser skyddsombud. Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen kan i stället arbetstagarna gemensamt utse ett skyddsombud.
Källa: Arbetsmiljöverket