I höstas gav regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att undersöka hur man kan få fler att engagera sig som skyddsombud – oavsett om de är medlemmar i facket eller inte.

Att det behövs fler skyddsombud är något som facken håller med om. Men formuleringen om facklig tillhörighet i uppdraget har väckt reaktioner. Enligt facken finns risker med att lösa upp kopplingen mellan skyddsombud och fack.

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken Skyddsombudsrätt, håller också med om att det behövs fler skyddsombud.

– Jag delar absolut bilden att det behövs fler skyddsombud. Vi kan inte se en utveckling där det blir färre arbetsolyckor eller arbetssjukdomar. Dessutom får Arbetsmiljöverket allt mer att göra, men jag menar att resurserna inte ökar i förhållande till det. De får hela tiden nya uppgifter, men antalet inspektörer och jurister ökar inte i samma takt. Då blir skyddsombuden särskilt viktiga.

Inte ett enkelt uppdrag

Maria Steinberg menar samtidigt att skillnaden mellan ett skyddsombud som är utsett av facket och ett oorganiserat skyddsombud är stor.

– Skyddsombudens uppdrag är inte alltid enkelt. Om man ska ställa tuffa krav kan det medföra att det kostar arbetsgivaren väldigt mycket pengar. Då kan arbetsgivaren bli irriterad och skyddsombudet kan bli trakasserat eller straffat.

I det läget har ett skyddsombud som är med i facket ett mycket bättre skydd, menar Maria Steinberg.

– Är du med i facket ska förbundet stödja dig. Det blir mer robust när arbetsgivaren vet att skyddsombuden inte står ensamma när de ställer krav, utan att de har ett fackförbund bakom sig. Skulle det bli en tvist om omplacering eller uppsägning ska fackens jurister och ombudsmän ställa upp. Det är ett oerhört skydd.

Samma rättsliga skydd

Även om ett oorganiserat skyddsombud har samma rättsliga skydd i arbetsmiljölagen, exempelvis att en arbetsgivare inte får hindra ett skyddsombud att utföra sina uppgifter, pekar Maria Steinberg på att det är svårt att som enskild arbetstagare driva sådana mål i domstol.

– Förlorar de målet, måste de själva betala sina rättegångskostnader. Vem har råd till det? Det är det som gör att de oorganiserade aldrig kan ställa tuffa krav.