Våren och försommaren är tiden för ljus och lätt mat. Nu börjar de första primörerna dyka upp i butikerna: nässlor, färskpotatis, rabarber, sparris, rädisor, majrova och frilandsodlade örter. Och kalasen duggar tätt.

Av hävd är det vanligt med förlovningsfiranden och bröllopsfester under pingst och Kristi himmelsfärdshelgen. Och kanske framför allt – det är dags för studentfiranden.

Själva studentexamen kom till i mitten av 1800-talet här i landet då de studerande också började bära studentmössa. Längre tillbaka var studentexamen något märkvärdigt. Man var tvungen att klara alla ämnen i omfattande examinationsprov, gjorde man inte det innebar det skam och olycka.

I många fattiga familjer hade man inte råd att avstå från ungdomarnas inkomst, så det blev inget gymnasium för dem. Om någon från arbetarklassen ändå tog examina var det en stor sak.

Oavsett klass var studenten något man firade rejält.

Studentfirandets historia

Bland de kulinariska studenttraditionerna finner man champagnefrukost, ibland kombinerat med gröt. En gammal måltidsform är studentsexan – en mindre tillställning med smårätter eller vickning till dryckerna. Svyck innebar att det bara var dryck – möjligen med lite tilltugg.

En mer matig historia var, och är, studenthippa eller studentvift, en festform som från 1930–talet och framåt ofta kallas studentskiva. Exakt hur studentfestiviteterna går till i dag varierar.

Ofta har man mottagning i hemmet med släkt och vänner. Det kan åkas lastbilsflak och det kan arrangeras stora baler. Och så är det ofta en studentskiva för avgångsklassen.

Nåväl, det matmässigt fina med dessa studentfiranden är att det ofta serveras en ansenlig mängd smårätter som alla kan välja och vraka mellan. Särskilt på mottagningar.

Rekommenderad mat till firandet

Jag rekommendar följande:

  • Ett par olika sillinläggningar
  • Nässelsoppa (med kokt eller förlorat ägg)
  • Inkokt eller varmrökt lax med en kall örtsås,
  • Kyckling (varm eller kall, hel eller i mindre detaljer).
Gräddtårta Bild: Shutterstock

Till efterrätt är frukttårta eller gräddtårta vanligt. Man kan också laga efterrätter av frysta bär som hallon och björnbär. En brittisk fool där man vänder ner bären i sötad grädde och serverar i höga glassglas går alltid hem.

Vill man skala ner lite kan man förstås bjuda på smörgåstårta. Eller servera olika sandwichar, vilket svenskarna varit bra på. Inte minst under mellankrigstiden när mindre krångliga matvanor bredde ut sig. 

Sandvikarna, som de också kallades, var ofta okomplicerade: ost och oliv, ägg med kaviarcrème, honung och nötter, tunnskivad purjolök i olja, saltkött och pepparrot, skinka med syltlök, leverpastej med saltgurka samt sardellsmör och gröna oliver.

Sådana mackor kan göras dagen innan om de plastas noga och man avstår från färska grönsaker som garnityr.

Dryck till firandet

Traditionella drycker till studentkalas är mineralvatten, öl, nubbe och mousserat vin. Rosévin, cider och läsk kan också smakmässigt rekommenderas.

Visste du att:

  • Det länge bara var några få procent som tog studenten? Och att kvinnor inte fick ta studenten förrän 1870? Ända in på 1960–talet saknade 80 procent av svenskarna gymnasieutbildning. I dag går cirka 80 procent ut gymnasiet.
  • En vanlig macka förr benämndes studentsmörgås. Den bestod av rostat knäckebröd med smör, tunna kalla potatisskivor toppade med inlagd sill i gaffelbitar. Billigt och närande.
  • Studentexamen avskaffades 1968 under den omvälvande vänstervågen men återinfördes – i alla fall till namnet – kring millennieskiftet. Det är dock ingen formell examen med avgörande prov, som i många andra länder.