Det är svårt att tänka sig ett Sverige utan kaffe. Hur skulle det se ut? Det känns om denna nationaldryck är det som får folk att jobba på och orka med – en omistlig del av nationen.

Ändå har denna mörka infusion bara varit en allmän dryck i lite mer än hundra år. När kaffet långsamt spreds i vårt land från 1600-talet och framåt var det länge en dyr och exklusiv dryck, som dracks från tunna koppar av rika gubbar på klubbar.

Inte förrän vid sekelskiftet 1900 hade det blivit billigt och folkligt. Men då ökande också konsumtionen lavinartat.

Med undantag för de två världskrigen gick kurvan brant uppåt under hela seklet. Kaffekonsumtionen var runt 1,6 kg rostat kaffe per person år 1866. På 1910-talet var man upp i cirka 5 kg, under mellankrigstiden steg det till 6 kg och högst låg åtgången på 1970-talet – hela 11 kg.

Det dracks kaffe hemma till frukost, under jobbets fikapauser, i föreningslivet, i kyrkan och dessutom på många kaféer och konditorier.

I dag dricks javan ännu i alla samhällslager. Och det finns många varianter att välja på: droppkaffe (ett modern namn på att brygga i filter), presskaffe, snabbkaffe, kaffe från elektriska kaffebryggare (som blivit allt bättre genom åren), kaffekokare (som mokakannan), perkolatorer, kaffemaskiner med ampuller och från vakuumbryggare (som Don Pedro).

Finländare dricker 12 kg per år

Men i många århundraden var det bara kokkaffe som gällde. Kokkaffe bereds genom sjudning av kaffe och vatten. Sedan får sumpen sjunka till botten, innan sörplandet kan påbörjas. I dag är har denna ursprungsversion fått en försiktig uppgång.

Och det är inte så konstigt. Efter många års dominans av mörkrostade varianter, har kaffe med liten beska och rostning sakta börjat uppskattas – inte bara kokkaffe, utan även milda mellanrostade sorter blir allt mer populära, säger många kaffekännare.

I Norra Europa bälgas mer kaffe än någon annanstans. Finland toppar, som alltid, konsumtionen per capita med 12 kg per år.

Sverige, som förut intog andraplatsen, har halkat ner till sjätteplats, akterseglade av – i ordning – Norge, Island, Danmark och Nederländerna. Kanada, som kulturellt och klimatmässigt liknar Nordeuropa, är den enda utomeuropeiska nationen bland de tio.

Alla länder som ligger på denna tio–i–topp–lista är protestantiska, och har nordligt klimat, och föredrar volymösa varianter före espresso och liknande småkoppsversioner.

Från fyllbultar till arbetsmyror

Det kan nog hända att vi här i landet åter seglar upp på kaffelistan. Sverige är ju ändå speciellt med begreppet och fenomenet fika. Och under vurmen för skandinaviskt som nordic noir – i bland annat Storbritannien och Tyskland – har man i utlandet försökt förstå vad fika står för.

Men det är inte helt enkelt, inte ens för en svensk inföding och fikaanhängare. Fika kan ju beteckna själva drycken, eller kaffe och kaka, eller själva pausen. Något man begriper men ändå har svårt att förklara. Kedjor med namnet fika har funnits i både USA och Sydkorea.

Historiskt sägs att kaffet (och i viss mån te) har varit en viktig faktor för att hela befolkningar skulle nyktra till. Förr dracks öl eller sprit under arbetsdagen i hela västvärlden.

Men kaffet kom väl till pass i början av 1900-talet när de moderna industrisamhällena – som efterfrågade duktiga, punktliga och effektiva medborgare – växte fram.

Av kaffe får man ju en liten kick, som gör att man orkar jobba mer, men ingen berusning. Kaffet är helt enkelt den dryck som passar det moderna samhället som hand i handske. Helt klart har den hjälpt till att förvandla Sverige från en nation av fyllbultar till arbetsmyror.

Vi dricker mindre kaffe

Under 1900-talet var förresten vurmen så stark att den spillde över även till matlagningen.

Folk pytsade kallt kaffe i såser till stekar, penslade limporna med kaffe – före eller efter gräddningen, för att inte tala om bakverk som smaksattes med överblivna skvättar: exempelvis kaffekakor och bullar med kaffesmak.

I andra länder lagades kaffekyckling (Mexiko), desserter (Italien och Frankrike) samt grillsåser (USA).

Att kaffet i Sverige ändå haft en liten nedgång de senaste årtiondena är svårt att förklara. Kanske beror det på att många ungdomar tar till energidrycker i stället, så att kaffedebuten kommer senare. Buteljerat vatten har också varit en rejäl konkurrent.

Paradoxalt nog har ökade kommunikationsmöjligheter – resor, smarta telefoner och internet – skapat fler ensamarbetande (och här har också covid-epidemin spelat en roll).

Solojobbandet kan ha bidragit till minskat kaffedrickande. När man jobbar själv blir kanhända fikapauserna färre. Men ännu har det inte forskats på området.

Visste du att den svenska …

… konsumtionen av kaffe uppgår till cirka 8 kg per person och år. Det blir ungefär två och en halv kopp per dag och person.

Visste du att konsumtionen av …

… ekologiskt kaffe och fair trade stadigt ökat i landet. Cirka var tionde kopp är fair trade. Men bara sju procent av paketen har ekostämpel.

Visste du att kaffe beräknas …

… vara världens med druckna dryck, till och vanligare än vatten. Och att de största producenterna är Brasilien, Vietnam, Colombia, Indonesien och Indien.