Coops hemliga pyttipanna
Den svenska pyttipannan har blivit multinationell. Den görs i Holland med lök från Polen och kött från Danmark. Bara receptet är svenskt.
[Ur nummer: 05/2004] Det låter som ett framtidsscenario men är inte alls det, tvärtom. Det är i högsta grad verklighet. Coop Norden säljer denna pyttipanna under eget varumärke, det nya lågprismärket X-tra.
Coop X-tra pyttipanna kostar 20 kronor för ett kilo. Den är djupfryst och färdig att hälla ner i stekpannan och fräsa upp, det tar inte mer än 5-6 minuter.
På svenska, danska, norska och finska står det på förpackningen att den är tillverkad Holland för Coop Norden. Vill man veta mer ska man ringa Coop Konsumentkontakt. Sagt och gjort: Där svarar Lotta Löfberg att hon inte vet mer på rak arm men att hon ska ta reda på det. Hon ska mejla informationen.
Konkurrenshemlighet
Och svaret från Coop Konsumentkontakt kommer nästa dag: ”Av konkurrensskäl uppger vi inte vem som levererat produkten”.
Det låter ju spännande! Kooperationen har hittat en egen unik tillverkare i Holland. Någonstans där i det platta landet ligger en fabrik och i den finns livsmedels-arbetare som gör denna billiga pyttipanna som säljs på Coop Forum. De borde få kredit för det.
– Nej, den informationen lämnar vi inte ut, säger Magnus Frisk på Coop Sveriges informationsavdelning.
Det hjälper inte hur många argument jag radar upp. Svaret är blankt nej. Inte heller efter en brevväxling ändrar han sig och motiveringen är följande: ”Vår möjlighet att byta leverantör skulle begränsas om vi angav tillverkningsanläggning och vi skulle riskera att få en mängd felaktigt emballage”.
Det är elakt! Med andra ord är det inte för att värna om den unika tillverkaren i Holland, som man vill vara hemlig, utan för att kunna göra sig av med honom så enkelt som möjligt. Coop Norden ska inte ens behöva trycka upp nya förpackningar.
Men numera är det inte möjligt att hemlighålla en tillverkare om produkten innehåller köttråvara, och det gör ju pyttipanna. Enligt EU:s märkningsdirektiv ska det på förpackningen finnas en ”oval” med tillverkningsstället och det gör det också: I detta fall är det ”NL 487 EEG”.
Svenska livsmedelsverket kan inte svara på vad det är för anläggning, utan uppmanar mig att ringa landets ambassad. På den holländska är man mycket tillmötesgående och slussar mig vidare till beskickningen i Köpenhamn, som tilldelats uppgiften att svara på frågor från personer i Sverige.
Inom en halvtimme får jag uppgiften per mail: Coop X-tras ”Pyttipanna” har tillverkats av Doetinchem Diepvries BV i den holländska staden Doetinchem och jag får också ett telefonnummer att ringa.
Hugo Vesterfeld, vd i Diepvries, bekräftar att företaget packar ”Pyttipanna”, men de har ingen kontakt med Coop Norden, utan är bara en kund till ett annat holländskt företag som har kontakten med Coop Norden och det heter något så märkligt som Skogsgreven.
– Vänd dig dit, säger han, be att få tala med mr Bosgraaf. Det är han som äger receptet och köper ingredienserna. Vi är bara tillverkare.
* Hur många anställda har ni?
– 49 arbetare.
* Har ni kollektivavtal?
– Nej, säger han.
* Är arbetarna organiserade?
– Det vet jag inget om. I Holland har de rätt att vara det.
Mr Bosgraaf visar sig vara en svensktalande holländare som jobbat i restaurangbranschen i Sverige och tagit med sig receptet på pyttipanna när han flyttade tillbaka.
Han säger att Holland är ett bra tillverkningsland. Det finns mycket handel med livsmedel, det finns många bra företag och ett väl utvecklat säkerhetstänkande.
Bara receptet är svenskt
Löken till Pyttipanna kommer från Polen, berättar han. Köttet kommer från fläsk-jätten Danish Crown och potatisen bidrar ett holländskt företag med, också stort, också marknadsledande på sitt område, Aviko BV.
Ingredienserna blandas ihop enligt Bosgraafs recept av Diepvries i Doetinchem nära tyska gränsen.
Bosgraaf har blivit något av en specialist på pyttipanna. Hans företag gör inte bara X-tras, utan också Euroshoppers (men inte för Sverige) och danska Nettos.
* Varför tillverkar ni inte denna maträtt som ändå har svenskt ursprung och svensk avsättning i Sverige?
– Om det går bra för vårt företag är det mycket möjligt att vi gör det i framtiden, säger han. Det är inget som hindrar. Förr var arbetskraftskostnaderna högre i Sverige än i Holland, men troligen är skillnaderna inte så stora längre.