Några veckor före midsommar gick företagsledningen på Korvbrödsbagaren i Örebro ut med beskedet: Det är arbets-plikt på midsommarafton. Ingen ledighet beviljas. Det gäller alla utom de på helgskiftet.

[Ur nummer: 07/2004] Arbetsplikt på midsommarafton? Herre gud – varför? Det är ju en av de riktigt stora familjefesterna. Tidigare har man heller inte jobbat midsommarafton på Korvbrödsbagaren. Det har inte funnits någon anledning, eftersom allt bröd är fruset och kan lagras i sex till tolv månader.
Så varför nu? Varför hävda arbetsplikt?
Joakim Viklund blev väldigt upprörd när han fick beskedet och mest förbannad blev han över att helgskiftet inte skulle behöva jobba. Han tyckte att det var en sådan absurd orättvisa. Om någon ska ha arbetsplikt på midsommarafton måste det ändå vara helgskiftarna, som valt att jobba just helger.
Men så var det alltså inte. Helgskiftarna är enligt det lokala avtalet på Korvbrödsbagaren lediga midsommarafton och nyårsafton. Det står i avtalet. De är också lediga alla röda helgdagar, men det står inte i avtalet, utan är en följd av att företaget inte vill att de ska jobba dessa dagar. Det kostar nämligen rejält med pengar att låta en helgskiftare jobba en röd dag. Enligt den centrala överenskommelsen från december 2003 ska den som jobbar röd dag få 200 kronor extra i timmen i ersättning plus motsvarande tid i ledighet och eftersom en helgskiftare bara jobbar helger så innebär det att han eller hon måste bli ledig en helgdag.
Och det vill inte företaget. Det blir dyrt. Därför undviker företaget att låta produktionen gå röda helgdagar. I år är det åtta röda helgdagar och det innebär, sett med företagets logik, åtta förlorade produktionsdagar.
Sommaren är högsäsong. Då grillas det korv och steks hamburgare på sommarställen och badplatser och det efterfrågas korv- och hamburgerbröd. Att producera i förväg inför denna inte särskilt oväntade hausse låter inte orimligt, men det är enligt företagets logik, för dyrt. Fryslager kostar pengar. Så hur hanterar företagsledningen den här situationen? Man tittar helt enkelt i kalendern och konstaterar att midsommarafton och nyårsafton inte är helgdagar och inte är röda dagar. Och så tittar man i bageriavtalet och konstaterar att dessa dagar – till skillnad från julafton – inte är tecknade som fridagar. Och så hävdar man arbetsplikt för alla som jobbar vardagar, men inte för de som jobbar helger.

Tal om vild strejk
Det här hände några veckor in i maj. Inte långt från den stora sommarhögtidsdagen. Företagsledningen kallade alla som jobbade veckodagar till ett möte och sa att de hade arbetsplikt på midsommarafton och att det berodde på fackets avtal.
Beskedet kom som en total överraskning och många blev mycket upprörda och talade om vild strejk; de skulle helt enkelt vägra gå till jobbet.
Ulf-Åke Ödling, vice ordförande, berättar att han gick upp till företagets vd och talade om hur stämningarna var på golvet, om hur stort missnöjet var, och att företagsledningen efter det gick med på att bevilja alla som ville ledighet på midsommarafton.
Så dansen kring stången är räddad för denna gång. Men arbetsplikten kvarstår. Var och en måste finansiera sin ledighet själv i form av en semesterdag, föräldraledighet, inarbetad Livsarbetstid eller till och med tjänstledighet. Och det biter.
Efter semestrarna ska nya överläggningar tas upp om hur den här frågan ska kunna lösas i framtiden. Arbetsplikten finns där som ett faktum och det innebär, säger Marie Fält, klubbordförande, att vi på något sätt måste arbeta in ledighet under året. Det kan bli frågan om förlängda fredagar med arton minuter eller något liknande.
Inför mål&medels besök har klubbstyrelsen bjudit in några kritiska medlemmar till ett samtal.
Joakim Viklund och Daniel Wester hör till dessa arga, som jobbar veckodagar och tycker att den avtalsenliga arbetsplikten som pådyvlats dem av företagsledningen är rutten. De blev så förbannade att de startade en namnlista i protest och fick 50 underskrifter. Men protesten riktade sig inte bara mot företaget utan också mot fackklubben som de inte tyckte gjorde tillräckligt.
Daniel Wester säger att det var en protest mot att företaget och fackklubben gick hand i hand istället för att försvara deras ledighet på midsommarafton.
– Vi satte upp den på anslagstavlan och så rev ni ner den, säger han.
– Vi har inte rivit ner någon protestlista, svarar Marie Fält, upprört. Sånt gör vi inte. Det finns yttrandefrihet. Men jag förstår inte varför ni riktar er vrede mot oss. Det är inte vi som infört arbetsplikten på midsommarafton. Den drabbar ju oss lika mycket och vi tycker ju lika illa om den som ni.
– Vi fick ju ingen information av er, säger Daniel Wester. Vår ilska var riktad mot företaget. Vi ville röra om lite i grytan, så att det hände något. Någon måste börja protestera.
– Vi kallade till möte på lördagen, säger Marie Fält. Då kunde du ha kommit. Vi kan inte informera 200 medlemmar personligen.
– Ni borde ha slagit på stora trumman när ni förstod vad den centrala överenskommelsen innebar, vidhåller Daniel Wester, som också undrar varför inte ledigheten på midsommarafton och nyårsafton är reglerad i bageriavtalet.
Julafton är ju en fridag. I tilläggsavtalen till det gemensamma avtalet för livsmedelsindustrin står att helgdagarna är lediga.
– Det är skralt att det inte står i vårt centrala avtal. Det måste ju vara substans i det. Sådana här saker ska inte regleras lokalt. Nu läcker bageriavtalet som ett durkslag, säger han.
Mattias Ivarsson, reparatör som jobbar på alla skiften, både vardagar och helger, håller med om den kritiken. Felet är att midsommarafton inte har skrivits in som en ledig dag i branschavtalet. Han menar att problemet ligger på central nivå.

Svårt att hitta lösning för alla
– Inte heller de som jobbar helgskiften tycker att det är bra med den centrala överenskommelsen. De förlorar mycket pengar på att företaget inte vill att de jobbar på röda helgdagar, säger han.
Joakim Viklund säger att det är en tillbakagång. Arbetstiderna har försämrats.
– Vi har inte tidigare jobbat midsommarafton och nyårsafton. Vi tycker att det är orättvist, säger han. Vi upplever att vi måste jobba mer och mer. Vi måste jobba in deras ledighet. Det är inget personligt mot helg-skiftarna, men så är det och det är fel.
Både Joakim Viklund och Daniel Wester menar att klubben borde säga upp helgskiftsavtalet. Och Ulf-Åke säger att det är något som klubbstyrelsen ska överväga, men frågan är inte lätt att lösa. Det gäller att hitta skiftgångar som alla är nöjda med.