– Det är fina teckningar, säger Anders Svensson, Livs klubbordförande, men med så mycket svart ser det lite dystert ut.
– Men är här inte dystert? undrar Ola Nilsson. – Nej, det vet jag inte.

[Ur nummer: 02/2003] De sitter i Skånemejeriets matsal  i Kristianstad och tittar på Johan Svenssons teckningar, tre stycken.
Johan jobbar i utlastningen, och därifrån är en av hans teckningar. Den andra kommer från saltlakebassängen, ett märkligt rum där ostarna ligger och flyter, och då och då doppas ner av stora rullar. Den tredje visar separatorn, som är själva hjärtat i tillverkningen och står i den bullriga apparatsalen.
I utlastningen synar en person av osten, tittar efter missfärgningar, smuts eller mögel.
En ost väger 13 kilo och ska vändas och läggas på pallen. Det sliter på rygg och axlar. Som det är idag måste de böja sig när de lyfter. Fem man vänder 80-90 pallar per dag, det blir 11-12 ton per man och dag.

Enda tunga jobbet
Det är ett fysiskt tungt jobb. Egentligen det enda riktigt tunga på ysteriet. Andra jobb är mer övervakning och knapptryckande, så är det för Ola Nilsson, huvudskyddsombud; han jobbar i kontrollrummet, skyddad från bullret utanför i apparatsalen.
Att göra ost är en komplicerad process. Först samlas mjölken upp i en tank, värms i pastören till 54 grader, går in i separatorn, grädden skiljs från mjölken, sedan filtreras skummjölken i BC:n och grädden värms till 120 grader. Därefter blandas skummjölk och grädde till önskad fetthalt (standardisering) och värmebehandlas i 72 grader. 
– Det gäller att kunna ha flera saker i huvudet samtidigt. Det lär man sig, säger Ola.
En del av arbetet utförs fortfarande manuellt, pumpar sätts på och av och temperaturen tas på grädden, men dessa moment kommer att automatiseras.
– Det är positivt från arbetsmiljösynpunkt, säger Ola, men jag tror att det kan vara svårare att lära sig processen om man aldrig jobbat manuellt.
Anders, som jobbar i mjölkmottagningen, som sköts manuellt, håller med om det. Det gäller att kunna flödesschemat.

Utbildning i Danmark
Han berättar att internutbildningen flyttats från Falkenberg på Västkusten till Odense i Danmark. Det är en följd av fusionen mellan Arla och danska MD. De svenska mejeriföreningarna har inte råd att ha kvar sin egen mejeriskola. Undervisningen i Danmark sker på svenska och ges med svenska lärare. Utbildningstiden varierar, beroende på vilken kurs man går, mellan några dagar till flera veckor. Utbildningen sker med bibehållen lön och företaget står för kostnaden för utbildningen.
Jobben förändras med automatiseringen. I nästa projekt skall utlastningen byggas om. I det första steget ska ergonomin bli bättre, i nästa steg ska avsyningen av ostarna göras med kamera.
– Det är en klar fördel om vi slipper böja ryggen när vi lyfter, säger Johan. På något sätt är det som om kroppen orkar ett tag, och så blir det stopp, och man blir sjuk, drar på sig en förkylning.
Jobbet i ostlagret är tungt, men det är inte bundet, och de kan lägga upp det själva.
– Efter en ombyggnad tror jag att det kan bli bra. Det kan bli lika bra som processoperatörernas, säger Johan.

Fotnot: Bilder på teckningarna finns att beskåda i papperstidningen.