Fortsätter vår arbetsgivare Skogaholm att trilskas genomför vi en offentlig ugnskramarprotest, meddelar en enig fackklubb vid nedläggningshotade Stockholmsbagarn.

[Ur nummer: 03/2003] Om företaget håller fast vid de saker som gör oss mest upprörda kommer vi att genomföra den ugnskramar-protest vi har förvarnat om tidigare, konstaterar Frances Tuuloskorpi, fackklubbens ordförande på Stockholmsbagarn.
– Det beslutet togs, helt enigt, vid vårt senaste fackklubbsmöte.
Och det som nu gör de anställda bageriarbetarna vid Stockholmsbagarn mest upprörda är:
Att företagsledningen vägrar, att i turordning, erbjuda dem lediga jobb på Schulstadsbageriet i Västberga, vilket helt nyligen övertogs av deras arbetsgivare Skogaholm.
– Vi vet att det mesta av vår produktion skall flyttas dit och att planeringen för detta pågår för fullt just nu, trots att företaget förnekar att det är på det viset, säger Frances Tuuloskorpi.

Noll i avgångsvederlag
Mycket upprörda är man även över att arbetsgivaren inte vill ge dem något avgångsvederlag i samband med den stundande nedläggningen.
– Vi har medlemmar här som jobbat ända upp till 40 år hos Skogaholm och inte ens dem vill man ge något avgångsvederlag. Det är minst sagt upprörande.
Det företaget erbjuder är en ”stanna-kvar-premie” på 8 000 kronor, innan skatt, till dem som stannar uppsägningstiden ut.
– Det tycker vi är ett skambud, konstaterar Frances.
Att företaget nu även tänker stänga två ugnslinjer på Stockholmsbagaren före den 7 april och påbörja uppsägningar redan i vår är också något som upprör alla till max.
– Det tänker man göra trots att deras redovisade plan, att Skogaholms bageri i Örebro ska ta över produktionen från den ena av de två linjerna, inte håller.
Förutom det aviserade ugnskramandet kommer bageriarbetarna dels att trycka upp T-shirts med texten – ”Bröd och solidaritet” – och dels gå ut med en annons i dagspressen där man gemensamt söker ny(a) arbetsgivare.
– I den annonsen ska det stå att vi helst vill fortsätta baka, men att vi även är intresserade av andra jobb, säger Frances.
Annonskostnaden kommer den egna fackklubben att stå för.

Viktigt att protestera
Vi är inte unika, vi är inte det enda arbetarkollektivet i Sverige som blivit utsatta för utpressning – ”Gå med på försämringar eller vi lägger ner”, konstaterar Frances Tuuloskorpi.
– Det är fler än vi som blivit illa behandlade. Det är fler än vi som fått sparken. Och just därför tycker vi att det är viktigt att protestera så att det syns och hörs. När vi ”kramar ugnar” så gör vi det för alla arbetares rätt och värde.
Den som är intresserad av att fortlöpande följa vad som nu sker på Stockholmsbagarn kan gå in på Livsklubbens egen hemsida: http://surf.to/Livsklubben