[Ur nummer: 04/2003] – Jag är oroad över att vi har en så hög koncentration i handelsledet. De tre blocken har 90 procent av marknaden. Jag välkomnar därför nya aktörer och ska  underlätta möjligheten till nyetableringar.
Det sa jordbruksminister Ann-Christin Nykvist på ett frukostseminarium som tidningen Fri Köpenskap ordnade.
Det är till de tyska lågpriskedjorna Lidl och Aldi som hoppet ställs vad det gäller ökad konkurrens. De båda företagen är inriktade på lågpris och det förstnämnda har långt framskridna planer på att etablera sig i Sverige.
– Dessa lågprisbutiker är ganska spännande, sa Ann-Christin Nykvist. Mer konkurrens på marknaden är bra.

Ökad konkurrrens
Det finns flera skeenden som driver på konkurrensen inom livsmedelssektorn. EU:s jordbrukspolitik ska reformeras och syftet är att bönderna ska producera det konsumenterna efterfrågar och inte det som är politiskt reglerat.
Hon nämner också världshandelsorganisationen WTO och det arbete som görs där för att ta bort handelshinder. Även den gemensamma valutan, EMU, menar hon skärper konkurrensen genom att den ger möjlighet till enkla prisjämförelser och internethandel.
Det är på handelns område som den viktiga utvecklingen äger rum. Handeln satsar på egna märkesvaror, EMV, och det sker en vertikal integration med större enheter och centrala inköp.

Utländska kedjor
Thomas Svaton, vd på Svensk Dagligvaruhandel, deltog på seminariet. Han sa att de två största utländska aktörerna, Lidl och Aldi, har 40 procent av EU:s lågprismarknad. När de handlar från en leverantör är det stora volymer som gäller. Det är detta som gör att de kan pressa priserna. Paradexemplet är Wal-Mart i USA.
– I Sverige kan vi inte komma upp i dessa inköpsvolymer, därför behöver vi samarbeta med de andra europeiska kedjorna, sa Svaton.
Att maten är en tung post i hushållens budget är ett faktum. Ett antal studier har visat att svenska priser ligger 20 procent över EU:s. Cirka 10 procent av denna skillnad beror på bristande konkurrens. En tvåbarnsfamilj skulle kunna spara 30 000 kronor per år om man fick ner priset med 10 procent.

Märkliga prisskillnader
Tidningen Fri Köpenskap redovisade en regional prisundersökning inom landet. Denna visade på en stor skillnad i priser beroende på var i landet man handlar sin matkasse. Stockholm ligger 14 procent högre än Västsverige. Det är intressant, eftersom skillnaderna i pris inte kan bero på skillnader i lön och skatt, dessa är ju ungefär lika i hela landet.
Ann-Christin Nykvist sa att en indikator på att konkurrensen inte fungerar är att priserna är höga. Det måste finnas alternativ på marknaden.