Det får helt enkelt inte bli fel, säger Per Klefors. Han förbereder korvsmeten på Konsum Värmland. Det är ett jobb som kräver ett särskilt kunnande.

[Ur nummer: 12/2003] I gymnasiet gick Per Klefors plåt- och svets-utbildning, men han tyckte inte att det var roligt, blev inte sugen på att stå på ett verkstadsgolv, utan valde istället charkfabriken. Det var 14 år sedan och nu går han en fortbildning som företaget betalar. Det är korta tvådagarskurser på Sik Forum i Göteborg. Han har varit där tre gånger, övernattat.
–  I början blev jag lite bortkollrad, men andra gången var det lättare. Jag har ju gjort jobbet praktiskt. På kursen handlade det om att förstå teoretiskt vad som händer.
Han skulle gärna gå fler kurser, men inte ta studielån, för att läsa på egen hand.
Och samma uppfattning har Thomas Eriksson vid hacken, gärna fler kurser. För honom är det väsentligt att känna till vad som händer med köttsmeten eller emulsionen som det heter på fackspråk.

Går alla kurser
En som förmodligen kommer att gå alla kurser på SiK Forum är Jan Wikström. Han är arbetsledare och måste i princip kunna allt.
I Karlstad ligger den sista ”Gomanfabriken” med 170 anställda. Intill finns bageriet. Båda löstes ut från KF av Värmlandsföreningen och räddades undan bålet. Idag har Konsum Värmland 60 butiker och en marknadsandel på otroliga 50 procent.
Konsum Värmland har allt från färdigmat till konsumentstyckat. De producerar direkt mot order från butikerna, som vet hur mycket som går åt, har inget lager och egna bilar som kör ut.
Råvarorna hämtas så lång det är möjligt från Värmland. Med ett varumärket ”Nästgårds” vill de bidra till att det skapas jobb lokalt.

Insikt ger känsla för jobbet
Fabrikschefen Rolf Ulin är mycket entusiastisk över utvecklingen. Han har tre år kvar till pension och under den tiden vill han satsa på att höja kunskapsnivån.
– Jag tror att det betyder mycket, säger han. Det gör jobben intressantare, om man förstår mer av det som händer. Man ska fråga varför det blir si eller så. Varför blir skinkan på ett visst sätt? Den som jobbar i paketeringen och inte tycker att det ser riktigt bra ut ska gå till styckningen eller beredningen och fråga.
Det är denna kunskap han vill öka. Den ger nya insikter, en känsla för jobbet. Arbetsklimatet blir bättre.
Han tycker att det märks en skillnad redan. De har haft en kurs på arbetsplatsen, Köttets ABC. Utbildaren var Sik Forum, som finns i Göteborg och erbjuder kurser både på företagen och i egna lokaler.
Just denna kurs, Köttets ABC, vänder sig till alla personalkategorier. Men Ulf Olin är inte riktigt nöjd med utformningen av den. Det blev väl djupgående om musklernas uppbyggnad för den som inte tidigare har hållit på med livsmedelsteknik.
Däremot tycker han att läroboken som Sik Forum tagit fram, Späckats charkhandbok, ger mycket bra kunskap om råvaror, processer och produkter. Den har han köpt in ett exemplar av, á 300 kronor, till samtliga anställda.
– Jag är medveten om att inte alla kommer att läsa boken, en del sätter den säkert i bokhyllan. Så är det. Men den tar ändå bort misstänksamheten om vad andra sysslar med. Att bara få boken, tror jag, skapar en känsla av att vara delaktig. Vi måste ha en gemensam grundkunskap.
Sedan är det vissa personer, menar han, som har behov av spetskunskap, beroende på deras speciella arbetsuppgifter. Det gäller dem som jobbar i satsningen, hacken, rökningen, fermenteringen, saltningen. Dessa arbetsuppgifter kräver ett speciellt kunnande.
– Jag tror att vi måste ha den här spetskompetensen, säger Rolf Ulin. Det är också en uppmuntran. Den som får åka iväg på en utbildning känner sig upplyft. Han får komma till Sik Forum i Göteborg, träffa lärarna där och träffa kollegor från andra företag, göra studiebesök, sitta på kvällen och snacka över en öl. Det här betyder mycket. Man får en annan känsla för jobbet. Att det kan ge mer. Ett annat engagemang.
* Är det dyrt?
– Jag tror inte att man kan mäta det i pengar på det kortsiktiga sättet. Visst, det kostar runt 10 000 kronor att skicka en person till Göteborg på två dagars kurs. Men jag är övertygad om att det är nödvändigt och på sikt kommer det att betala tillbaka. Dessutom blir personen glad och nöjd och det betyder mycket i sig. Det är farligt att sätta ett kortsiktigt pris på utbildning.
Rolf Ulin, som själv är 40-talist, menar att det blir ett stort tomrum när hans generation går i pension. Det kommer att behövas mycket mer utbildning för att charkproduktionen ska kunna utvecklas.
Och det verkar finnas en vilja hos många på Konsum Värmland att komma iväg från jobbet och gå kurser. Därmed uppstår frågan om vilka som ska få gå.

”De som behöver får gå”
Conny Jonsson, vice ordförande i Livsklubben menar att urvalet ändå är ganska naturligt. Det är de som behöver spetskunskaperna i sina jobb som får gå.
– Vi skulle säga ifrån om det blev subjektivt, säger han. Om ledningen skickade sådan de gillade men inte andra. Men så är det inte.
Själv kör han en packmaskin.
– Jag skulle gärna åka iväg, säger han, bara för att komma bort några dagar, men visst förstår jag att det i första hand är de som har nytta av det i jobbet som får åka. Jag är maskinintresserad. Fick jag möjlighet att lära mig mer skulle det handla om att plocka ner maskinen i molekyler.
Roger Sandh, som putsar skinka och har jobbat i många år som styckare, menar att facket ändå borde försöka reglera vilka som får rätt till utbildning. Han skulle vilja komma iväg, men har inte blivit tillfrågad. Och det tycker han inte är okej.
– Jag är absolut intresserad, säger han.