– Djuromsorg och arbets-miljö hör ihop. Det är stressen och kostnads-jakten som leder till att djuren far illa, säger Lars Amundsson, Livs branschansvarige ombudsman för slakt och chark.

[Ur nummer: 01/2002] Att Swedish Meats koncernchef, Peter Rasztar, nu lyfter fram stressen på slakterierna som ett problem tycker Lars Amundsson är bra. Det är på tiden.
Livs har länge försökt väcka uppmärksamhet om den dåliga arbetsmiljön inom livsmedelsindustrin. Sedan ett år tillbaka driver förbundet en kampanj, ”Kräv kravmärkt arbete”, där man systematiskt kartlägger bristerna på företagen och ställer krav på förbättringar. Underbemanning är ett stort problem.

Bovar i massmedia
– De har pekat ut oss som bovar och banditer i media, säger Lars Amundsson, men det är inte rätt. När jag träffar medlemmar på slakterierna undrar de vad det är frågan om. De är inte djurplågare. De har rätt att känna yrkesstolthet över att de är slaktare.
Men för att de ska kunna göra det måste förhållandena inom branschen förändras.
Han tror på de åtgärder som företagen har vidtagit, framförallt på utbildning. På Swedish Meats ska personal i stallar och intransporter gå en utbildning. De ska läsa djurlagstiftning och djuretik och även bli certifierade, det ska krävas ett slags körkort för att ha hand om djur.
Lars Amundsson tycker att det är bra med certifikat, men kan se en fara för godtycke. Hur bedömer man på ett objektivt sätt en människas lämplighet för att ha hand om djur?
– Det får absolut inte bli frågan om ett subjektivt tyckande och personliga agg, säger han. Då kan det gå helt fel.
Utbildning är naturligtvis bra. Det har Livs velat ha länge, senast ställde man krav på det när Swedish Meats permitterade de anställa utan lön under mul- och klövsjukan.

Status och självkänsla
Han menar att utbildning är viktigt. Det handlar om yrkets status och livsmedelsarbetarnas självkänsla. Jobben måste bli mer mångsidiga, det måste bli fler arbetsmoment under en dag, både för att få en känsla av helhet och för att undvika förslitningsskador.
Livs har länge försökt utveckla arbetsorganisationen och lönesystemen. Nya modeller behövs som förändrar ackorden och tar större hänsyn till kvalitet.
– Vi har inlett samtal om det med vår motpart, Li, säger han. Vi behöver föra in nya variabler i lönesystemet så att vi kommer bort från stressen. Djuromsorg och livsmedelssäkerhet handlar om kvalitet.
En fråga som har debatterats är anläggningarnas storlek. Swedish Meats har hävdat att det är i de små anläggningarna det brister, medan de stora har möjlighet att bära investeringar i bättre djuromsorg och Lars Amundsson är beredd att hålla med om resonemanget, men det är inte entydigt, om man ser till arbetsmiljön. De stora anläggningarna har också stora problem med förslitningsskador.

Fortfarande ett hantverk
Han varnar därför och menar att det är en balansgång. Slakt och styckning är fortfarande ett hantverk.
Det finns inga maskiner eller robotar som gör jobbet åt arbetsgivaren, utan det är människor. Det är slakteriarbetarna i stallarna, vid banden och kring banden som måste göra investeringarna lönsamma.
– Det är också slakteriarbetarna som hängs ut i media när det går fel, inte ägarna, säger Lars Amundsson. Så var det i Bollnäs. Slaktarna där kallades djurplågare.
Jordbruksminister Margareta Winberg vill i ett program som heter ”Tio punkter för starkare djurskydd vid slakt” stimulera småskalig livsmedelsproduktion och överväga möjligheten att använda mobila slakterier.
Småskalighet tycker de flesta är bra, även Livs, men frågan är om det är realistiskt när konkurrensen från importerat kött ökar. Det förutsätter att konsumenterna är beredda att betala ett högre pris. Lars Amundsson är skeptisk. Han tror att mobila slakterier bara skulle få en mycket marginell betydelse. På andra sidan Sundet ska Danish Crown bygga en ny anläggning med kapacitet att slakta cirka 75 000 grisar i veckan.

Större krav i framtiden
– Det räcker inte med en kort engångsutbildning av en liten del av personalen, säger han. Moderniseringen av arbetsorganisationen måste fortsätta även efter att media har flyttat sitt intresse till någon annan fråga. Arbets-
givarna måste ge all personal en chans till rejäl utveckling.
Det är också nödvändigt eftersom allt större krav på djuromsorg och livsmedelssäkerhet kommer att ställas.
– Den utvecklingen är positiv, menar Lars Amundsson. Det är ju så, att under rätt förutsättningar växer man med uppgiften.

Färdigt förslag från EU
Ett färdigt förslag från EU-kommissionen finns redan som kan leda i den riktningen. I framtiden ska slakterierna själva ta större ansvar för köttbesiktningen. Det kommer nya regler som handlar om att bekämpa sjukdomar som smittar från djur till människa, som salmonella, campylobakter och galna kosjukan, BSE.
För slakteriarbetarna kommer det att handla om kontroll av rengöring, hygien och temperatur i kylrum och dokumentation av detta. Vad det gäller BSE är det frågan om att avlägsna och ta hand om riskmaterial på rätt sätt. Det är ryggmärg, hjärna, tonsiller, ögon, tarmar.
Företagen och de anställda kommer att få ett större ansvar för köttkontrollen och myndigheternas roll blir att övervaka.