K-G Westlund håller brandtal
för s-modellen

– Vi måste formulera ett känslomässigt budskap, säger ombudsmannen på Stockholms LO-distrikt
K-G Westlund, som åker runt på fackliga möten och valtalar för socialdemokraterna.

[Ur nummer: 05/2006] Under rubriken ”Ordning och rättvisa” talar han på ett ordinarie klubbmöte på Arla i Kallhäll. Ett 50-tal mejeriarbetare har kommit till gymnastiksalen för att få facklig information av vice ordföranden Raymond Staedel och lyssna på K-G Westlunds brandtal, som handlar om behovet av kollektivavtal och det svenska skattesystemet som han hyllar.
– Skattesystemet är till gagn för oss. Är det någon som säger det i mediedebatten?
Skatt innebär omfördelning från rika till fattiga, från friska till sjuka och över livscykeln. Som barn och ungdom är man tärande i 20 år, därefter jobbar man i 40 år och betalar under den tiden både för de första 20 åren och för de sista 20 åren.

70 procent vinnare
Det behövs stora avsättningar för att betala systemet. Cirka 50 procent av inkomsten går till skatt om man räknar med arbetsgivaravgifter, moms, bensin- och fastighetsskatt.
– 70 procent av befolkningen i Sverige får tillbaka mer än de betalar in i skatt, de är nettovinnare. Alla vi i det här rummet är det, säger K-G Westlund och fortsätter:
– Jag försvarar skatterna, säger han, också fastighetsskatten. Varför gör jag det? Därför att i alla samhällen måste man betala för att ta hand om dem som inte kan försörja sig själva. Frågan är hur. Antingen gör man det kollektivt eller privat. För samhället kostar det ungefär lika mycket. Det är två olika system.
Vad innebär privata lösningar? Det beror på hur mycket pengar man tjänar. För mig skulle det betyda att jag skulle behöva ha min svärmor boende hemma hos mig, så är det i andra länder där det är upp till individen att lösa tryggheten. Är det bättre? Nej, jag tycker inte det.
Han tycker att fler borde ställa sig upp och försvar det svenska skattesystemet. Fler borde våga säga att det är bra, det är ett kollektivt redskap för omfördelning. Han vill ha en diskussion om hur det ska finansieras.
Det är inte missbruket av bidragssystemet som är det stora problemet vad det gäller finansieringen, utan det är den ekonomiska brottsligheten. Bidragsfusket uppgår till cirka 3 miljarder. Skattefusket uppgår till cirka 100 miljarder.

Regler och kontroll
– Det är den diskussionen vi borde ha, säger han. Hur ska vi komma åt den ekonomiska brottsligheten? Det handlar om svartjobb, korruption, skattefusk, redovisnings- och bokföringsbrott. Inom vissa branscher är det mer vanligt än ovanligt. Så är det till exempel inom restaurangbranschen. För att komma åt det krävs tydliga regler, kontroll av att reglerna följs och sanktioner mot dom som bryter mot reglerna.