”När vi var ute och talade om höjningen av a-kasseavgiften var det ingen som trodde på det”

Hur kunde den borgerliga alliansen vinna valet? På den frågan finns många svar.
En sak står dock klar, löftet om jobb gick hem. Samtidigt verkar inte gemene man tagit till sig att alliansen också stod för sänkta ersättningsnivåer och höjda egenavgifter till
a-kassan. Det visar en rundringning som Mål&Medel gjort.

[Ur nummer: 11/2006] Ett stort antal arbetsplatser har fått besök av både fackligt aktiva och politiker. Flygblad har delats ut. Affischer har satts upp. Brevutskick har gjorts. Ja, överhuvudtaget har mycket tid och kraft lagts ner för att nå Livs medlemmar.
Trots det har den fackliga kritiken av alliansens politik ändå inte nått riktigt fram. Vad beror det på?
– Det här med sänkta ersättningsnivåer och höjda egenavgifter tror jag många förstått först nu. När vi talade om det upplevde många att det var tomma hot, att vi som vanligt viftade med högerspöket. Trots att vi pratade om det innan valet så verkar folk förvånade över vad som nu händer. Lite så känns det, säger Anders Hernborg, ombudsman i avd 1 Bohus-Älvsborg.

Svårt att bli trodd
Även på andra håll talas det om problem med trovärdighet.
– När vi var ute och talade om höjningen av a-kasseavgiften så var det ingen som trodde på det, berättar Anders Falck, ombudsman avd 9 Linköping.
Samma sak säger Ronny Gustavsson, ombudsman avd Sydöst:
– Det har varit svårt att bli trodd när jag talat om neddragning i a-kassa och välfärdssystemet. Jag har blivit anklagad för att komma med skrämselpropaganda.
Liknande erfarenhet har Solweig Berntsson, tidigare lokalombudsman i avd 17 Skara, numera förbundsombudsman.
– När det gäller fackliga frågor så litar folk på oss men inte när det gäller politiska, säger hon och fortsätter:
– Det känns som om vi inte har samma trovärdighet på det politiska området. Det brister också i historiska kunskaper. Människor förstår inte hur saker hänger ihop.

Anklagad för propaganda
Även Per-Olof Felth, ombudsman i avd Bergslagen, talar om bristen på kunskap. Och även han har fått höra att han bara kommit dragande med propaganda och att han borde tala om den egna politiken istället.
– Nu sker det vi sagt som ingen ville lyssna på. Jag hoppas verkligen att vi lyckas förklara varför egenavgiften höjs. Lyckas vi inte med det vet jag inte vart det hela tar vägen.
Att försämringarna inte väckte starkare protester innan valet har Christel Niby, ombudsman avd 2 Helsingborg, funderat över:
– Den reflektion jag gör är att människor lite till mans tänker mer på sig själva än på kamrater som inte har det bra. Sköt dig själv och skit i andra, så verkar de tänka som inte själva är arbetslösa.
Det finns också de som blev förvånade över att det varit så lugnt innan valet.
– Det har inte varit några hetsiga diskussioner ute på arbetsplatserna. Det tolkade jag som något positivt. Men med facit i hand kan man bara konstatera att så var det inte. Det hade varit bättre om de skällt på socialdemokraterna så att man fått chansen diskutera, säger Jolan Wennberg, avd 4 Stockholm.
Det finns också de som är kritiska mot socialdemokraterna. Stefan Andersson, ombudsman avd 10 Gävle-Dala, anser att partiet inte lyssnat ordentligt på sina väljare.
– Någonstans anar man ett missnöje. Det gäller då att ställa frågan om man fört rätt politik? Det räcker inte med att säga att man misslyckats med det solidariska budskapet, säger han och fortsätter:
– Det räcker inte heller med att bara arbeta fackligt politiskt inför valet. Det här arbetet måste hållas igång hela tiden. Vi måste fokusera på vad politik står för, vad vi vill uträtta och våga ta diskussionen.
Flera ombudsmän nämner Göran Persson som en av anledningarna till valförlusten.
– Många som jag mött har sagt att Persson varit problemet. Det har jag hört från tid till annan i valrörelsen. Fler har sagt att han verkat trött. Kanske kan något gott komma ut ur det som hänt. Kanske är det här vad partiet behöver för att samla ihop sig och sätta upp en ny laguppställning, säger Sven-Uno Bengtsson, ombudsman avd 11 Halmstad.
Han får till viss del medhåll av Mikael Nilsson, ombudsman i avd 51 Gotland:
– Det känns som att Persson avgick redan under valrörelsen. Det är så det känns efteråt. Det blev personröstning och fokus på partiledaren. Persson har varit väldigt stark och dominerande. Ingen har rymts vid hans sida.
Han tycker också att debatten inför valet varit rätt så ytlig och att man ägnat mycket tid åt att munhuggas om jobben.

Rött fäste i norr
I norra Sverige är tongångarna något annorlunda. Det är också det snart enda riktigt röda fästet.
– Vi har gjort en bättre valrörelse jämfört med tidigare år. Vi har varit ute på fler arbetsplatser och diskuterat politik än vad vi brukar. Vi har också deltagit i fler arrangemang inför valet än vad vi brukar göra, säger Östen Johansson, ombudsman avd Botnia.
I södra Sverige är de mer självkritiska.
– Vi borde ha agerat när det gäller Sverigedemokraterna. Men i och med att ingen gjorde det ville inte heller vi göra det. Vi ville hellre tala om vår egen politik och bemöta alliansen som var vår stora motståndare. Det gjorde att andra kunde växa i det tysta. Det är komplicerat, man vill inte väcka den björn som sover, säger Magnus Andersson, ombudsman avd Syd.