Global strategi mot följderna av billig mat
Den billiga maten har förödande konsekvenser för arbetsvillkoren, miljön och matens kvalitet. Den är ett globalt problem och behöver en global lösning. Ett första steg mot en gemensam strategi togs efter en motion från Livs och fackförbund från Japan och Storbritannien.
[Ur nummer: 04/2007] Hans-Olof Nilsson, Livs förbundsordförande, argumenterade för behovet av en gemensam facklig livsmedelsstrategi.
En handfull jättelika stormarknadskedjor har stärkt sin ställning gentemot leverantörerna och infört en mördande jakt på billig mat, ofta under eget varumärke, EMV, som i sin mest extrema form leder till en prissättning som inte ens täcker produktionskostnaderna.
Det japanska facket Food Rengo pekade på det orimliga med handelns strikta returpolicy. Kostnaderna för osålda produkter tvingas på livsmedelsföretagen som inte får någon ersättning.
Utarmning av mångfalden
Keith Wardle från det brittiska facket Amicus varnade för den billiga matens följder för mångfalden. I jakten på sänkta priser gör stormarknadskedjorna sig av med små leverantörer. Konsumenternas valmöjligheter minskar.
Till och med stora bjässar som Nestlé och Unilever med starka varumärken är tvungna att rätta in sig i ledet och följa stormarknadskedjornas direktiv.
– Det billiga priset förutsätter att stora regionala distributionscentra byggs upp och att en ohållbart stor mängd olja används. Krav ställs på leveranser sju dagar i veckan, 24 timmar om dygnet, konstaterade Brian Revell, från brittiska facket T&G.
Det centraliserade livsmedelssystemet leder till ökade mattransporter och mer utsläpp av växthusgaser. De brittiska konsumenterna ihop med fackföreningar och miljöorganisationer har skapat ett så starkt tryck på den brittiska konkurrrensmyndigheten att den satt igång en utredning av de fyra stora detaljhandelskedjorna i landet. IUL stöder denna utredning och kräver att liknande undersökningar görs på internationellt plan för att avslöja handelns metoder i den globala upphandlingen av billig mat.
Stärka facket i u-länderna
Allt fler producenter av billig mat befinner sig i utvecklingsländer som Brasilien och Thailand. Det finns ett gemensamt intresse i att stärka facken i dessa länder för att förbättra arbetsvillkoren. Alla företag, oavsett var de förlägger sin produktion, måste följa de globala normerna för mänskliga och fackliga rättigheter.
En hållbar global livsmedelsstrategi behövs, enligt IUL. Den ska vara grundad på öppenhet och insyn i produktionskedjan. Den ska försvara lokal livsmedelsproduktion och bra arbeten för alla som odlar, förädlar, packar, levererar och säljer livsmedel.
Karin Näsmark från svenska Kommunal, talade om behovet av fackligt samarbete längs med hela produktionskedjan, från gård via förädling till butikshylla.
IUL:s generalsekreterare, Ron Oswald, fick i uppdrag att försöka etablera ett samarbete med de handelsanställdas globala yrkesfack UNI.