– Jag vill att konsumenterna ges förutsättningar att reflektera mer och frågar sig vad det är för samhälle de bidrar till med sina köp, om det är det samhälle som de vill ha, säger Magnus Boström.

[Ur nummer: 07/2007] Som forskare på Score tar han inte ställning till vilket samhälle som är bra. Det är debatten han vill väcka.
– Nya aktörer behövs, säger han. Det är idag svårt för staten att skapa tuffa regler för handeln. Det skulle bryta mot frihandelsavtalen. Marknadsaktörer kan däremot göra det med hjälp av olika frivilliga märkningar och certifieringssystem.
* Men är inte det en medborgerlig uppgift. Varför måste denna reflektion ske i konsumenternas namn i butiken?
– Jag tror inte att man behöver separera de två sakerna så hårt. När man i butiken till exempel väljer Krav, säger man att man sympatiserar med vissa idéer och då gör man det i rollen som konsument. Man kan också försöka påverka Krav direkt och då gör man det som medborgare. Man kan gå in och ur de olika rollerna. Magnus Boström studerar samspelet mellan de olika regelsättarna – näringslivet, frivilligorganisationer och stat. Vem har i det globaliserade samhället makten att sätta reglerna? I en marknadsekonomi ska det vara konsumenterna som har det, men den vanlige konsumentens makt är begränsad till att välja mellan det befintliga utbudet i hyllorna.
– En spännande aspekt av den nya situationen är att organisationer med små resurser kan få tillräckligt med makt för att driva fram ny reglering, säger han.
För konsumenterna (och konsumentorganisationerna) gäller det att utvecklas vidare och bli något mer än bara prispressare, till exempel miljömedvetna konsumenter eller politiska konsumenter.