[Ur nummer: 04/2008] Afghanistan är hårt prövat, sargat efter krig i mer än trettio år. Tre decennier är också tidsspannet i Flyga drake efter Khaled Hosseinis bästsäljande roman. Den första och mest stämningsfulla delen utspelar sig 1977 i huvudstaden Kabul, då Centralasiens pärla. Berättelsen sträcker sig sedan förbi den sovjetiska invasionen och ockupationen fram till talibanernas skräckregemente för att slutligen knytas ihop i San Fransisco ett år före september 11.
Huvudpersoner är pojken Amir, son till en liberal och antiklerikal välbärgad man, och Hassan, son till deras tjänare Ali men ändå Amirs bäste vän. De går ofta på bio och ser dubbade västernfilmer, som de kan repliker ur. Men de sitter lika gärna i granatäppelträdets skugga där Amir läser högt för analfabeten Hassan, både egna och klassiska sagor. Så deltar de i Kabuls stora draktävling, där Amir är suverän trådskötare medan Hassan är en lika suveränt snabbfotad draklöpare.
Men draktävlingens efterbörd är bitter. Amir är pathun från landets mest inflytelserika folkgrupp medan Hassan är hazar, ett mongolfolk med låg status. Och det är konsekvenserna av den etniska konflikten mellan grupperna som indirekt får pojkarnas vänskap att gå åt helvete. Konflikträdde Amir sviker nämligen sin vän dubbelt.
Första gången då Hassan blir våldtagen av en större pojke, med motiveringen att han är en smutsig tjänare och förtjänar att straffas, utan att Amir ingriper.
Andra gången är då Amir provocerar fram en brytning mellan pappan och betjänten. Amir, som inte längre kan se sin vän i ögonen, hoppas att Hassan och hans pappa ska försvinna ur deras liv. Vilket de gör.
Men ingen undkommer sin historia. Ej heller Amir, trots exil i USA. Han måste hedra sin far genom att först fara till Pakistan och sedan till Talibanland för att försöka ställa till rätta det som går att ställa till rätta. Mer ska inte sägas om den ruggigt rafflande och sorgliga sista delen.
Filmens och den fyrahundrasidiga bokens tema vänskap, mod, lojalitet och deras motsatser skildras med balanserad känslosamhet utan sentimentala övertoner. Och inte heller är den svartvit i förhållandet till religionen.
Skådespeleriet är lugnt och sansat. Homayoun Ershadi och Khalid Abdall är perfekta som fadern respektive den vuxne Amir i det far-son-drama som löper parallellt med den ömsinta berättelsen om två unga ”sultaner av Kabul”. Dessa båda gestaltas med rörande gehör av de två amatörskådespelande afghanska pojkarna Zekiria Ebrahimi och Ahmad Khan Mahmoodzada.
Flyga drake är en sympatisk och i högsta grad sevärd film.

Filmtitel: Flyga drake
Regi: Marc Forster
Skådespelare: Zekiria Ebrahimi, Ahmad Khan Mahmoodzada, Khalid Abdall, Homayoun Ershadi m.fl.