Det fackliga engagemanget för den yttre miljön behöver ett eget utrymme så att det kan rota sig, växa och bli starkt.

[Ur nummer: 05/2008] En kraftssamlig gjordes inför LO-kongress 1991. Då lyckades de engagerade få till stånd ett miljöpolitiskt program. Året därpå 1992 kom en alldeles lysande fakta- och metodbok Jorden som vi ärvt – arbetsplatserna och den yttre miljön.
Författare är Ann-Marie Lidmark. Boken är mycket konkret hållen och talade om hur fackligt engagerade medlemmar kan driva miljöfrågorna på sin arbetsplats. Den är skriven ur deras perspektiv. Den talar om vilka fackliga krav de som anställda kan ställa på sina arbetsgivare.
Ann-Marie Lidmark säger att hon hade stora förhoppningar när boken och LOs miljöprogram kom. Det var en del av den facklig offensiven för ”det goda arbetet”.
Samtidigt drabbades Sverige av en ekonomisk kris. Landet hade fått en borgerlig regering och tumskruvarna drogs åt. A-kasseavgiften höjdes, bidragen till den fackliga studieverksamheten drogs in, samverkan mellan parterna kärvade.
– Min bok och frågan om den yttre miljön dog under krisåren, säger Ann-Marie Lidmark.
Den gången i början av 90-talet blev det inte så många studiecirklar om facket och miljön. Boken blev liggande i Brevskolans lager i väntan på ett nymornat engagemang.