”Bra att debatten inte bara handlade om återställare”

Många av Livs motioner fick bifall. Ove Dröscher, ombud från Livs avd 1 Bohus-Älvsborg, är nöjd med utgången av LO-kongressen.

[Ur nummer: 07/2008] Diskussionerna om arbetslöshets- och sjukförsäkringen blev konstruktiv. Livs hade en egen motion från avdelning 11 Halmstad, där man inom ramen för facklig politisk samverkan föreslog en LO-utredning om en framtida stark arbetslöshetsförsäkring.
Kongressen beslutade att målet ska vara 90 procent ersättning i både arbetslöshets- och sjukförsäkringen samt borttagen karensdag.
– Jag tyckte att det var bra att debatten inte bara handlade om återställare. Nu har vi målet klart för oss. Det får gå ett steg i taget. Vi börjar med 80 procent. Man får heller inte glömma bort taket i försäkringarna. Att det höjs är mycket viktigt. Frågan om procentmålet blir ju tämligen meningslös för dem som ligger över taket.

Försäkring för alla
Det blev bifall till Livs motion om att LO ska driva kravet på att omställningsförsäkringen också ska gälla för dem som blir uppsagda på grund av personlig arbetsbrist. Den ska komma som ett LO-krav i nästa avtalsrörelse
– Vi har en del sådana fall inom livsmedelsindustrin. Det kan vara mjölallergiker och förslitningsskadade. Det är frågan om personlig arbetsbrist.
Facken-i-skolan fick Livs avd 1 Bohus-Älvsborg också bifall på. Det var en ambitiös satsning på skolinformation om facket. Det blev också ja till Tvärfacklig utbildning för ungdomar. Alla nya medlemmar under 30 år ska inom 18 månader genomgå en tre dagars facklig utbildning.
– Det kan ju inte gärna bli annat än en målsättning. Det räcker ju med att en säger nej. Men målet är detta.
Bakgrunden är att många LO-distrikt inte lyckats med sin rekrytering, det har varit svårt att få med ungdomar.

”Rätt tågordning”
I de stora frågorna om kvinnopott och huvudavtal, tycker Ove Dröscher, att både debatt och beslut blev bra.
– Hur vi lägger upp nästa avtalsrörelse ska vi ta ställning till då, det är ingen kongressfråga. Det är rätt tågordning.
Vad gäller förhandlingarna om ett nytt huvudavtal med Svenskt Näringsliv tycker han att det var ett klokt beslut av kongressen att inte låsa upp LOs förhandlare med absoluta krav.
Livs avdelning Halmstad fick bifall på att LO med förnyad kraft ska driva ratificeringen av ILOs konvention 94 som har som syfte att motverka social dumpning.
Konventionen innehåller ett krav att den som lägger anbud i samband med offentlig upphandling ska tillämpa löner och anställningsvillkor som inte är sämre än vad som gäller generellt för yrket eller branschen i den region där arbetet utförs. Kollektivavtal och lagar på arbetsmarknaden ska följas.
Avdelningens förslag om ett tvärfackligt samarbete i LOs regi för bättre offentlig upphandling, som bland annat kan gynna lokal och regional matproduktion, fick däremot inte bifall, trots att tankegången ansågs helt rätt. Den stöddes av Kommunal som hade en egen motion om etisk handel. Men LO anser inte att man har tillräckligt med resurser för att driva frågan. Det får bli medlemsförbundens och LO-distriktens sak.
Sven-Uno Bengtsson, ombudsman i Livs avdelning 11, säger att man har jobbat tvärfackligt med offentlig upphandling i Halland. Man har lyckats formulera kraven så att också de mindre köttföretagen blir konkurrenskraftiga.
– Vi kommer att ta grepp om det här. Vi har ett tvärfackligt samarbete med Handels och Kommunal.
”Regional facklig företrädare” fick bifall av kongressen. Pilotförsök ska genomföras med tvärfackliga företrädare gentemot bemanningsbranschen.
Några avslag blev det också.
Avdelning Bohus-Älvsborg fick avslag på att LO-kongressen inte ska vara stadgebunden till Stockholm. Livs kongress turnerar landet runt så varför ska inte den möjligheten vara öppen också för LOs.
– Vi tyckte inte att det skulle stå i stadgarna var den ska hållas någonstans, förklarar Ove Dröscher.

Nej till jätteförbund
Avdelning 4 fick inte igenom sin motion om utredning av möjligheterna till att slå samman alla LO-förbund till ett fackförbund.
Att kamratstöd var en viktig fråga ansåg också kongressen, men någon särskild LO-insats ansågs inte vara motiverad, eftersom det är förbundens ansvar att stötta medlemmar som hamnat i svårigheter på grund av skilsmässa, olycka, sjukdom och ekonomiska problem.