Thomas Klang, ombud på LO-kongressen, som från talarstolen uppmanade alla förtroendevalda att tala minst fem minuter politik med medlemmarna varje dag på jobbet.

[Ur nummer: 07/2008] * Menar du att det verkligen finns tid för politiska samtal på våra slimmade arbetsplatser?
– Ja, det gör det. Jag jobbar på Arla i Visby och vi äter frukost tillsammans varje dag. Då brukar jag ta upp någon politiskt fråga till diskussion. Det behöver inte vara så långt. Fem minuter kan räcka.
* Vilka frågor är det?
– Jag håller koll på vad som händer i kommunen och så prenumererar jag på Internet-tidningen Dagens Arena. Kommunpolitiken är alltid tacksam. Nu vill man till exempel sänka skatten med 15 öre på Gotland. En intressant fråga att diskutera är vad man skulle kunna göra för förbättringar inom vården om man istället höjde skatten med 15 öre per person.
* Så det är lokala frågor som är heta?
– Nej, det behöver det inte vara. Alliansregeringens politik gör att många frågor blir heta. Ta försämringarna av a-kassan och sjukförsäkringen. Efter ett år ska den som är sjukskriven stå till arbetsmarknadens förfogande. De flesta av oss känner någon som är sjuk eller arbetsskadad. Hur möjligt är det för den personen att börja jobba? Ställer man frågan på det sättet blir det diskussioner.
* Finns det en fara att medlemmarna blir trötta på politiken?
– Man måste göra det på rätt sätt. Jag tycker att det är skoj att prata politik och vill förmedla den känslan. Vi har några medlemmar som röstar borgerligt. Det är roligt att diskutera med dem. Alla har rätt till sina uppfattningar. Ett problem kan vara att viktiga frågor som till exempel huvudavtalsförhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv är så avlägsna. Medlemmarna vet inget om dem.
* Var det en viktig fråga?
– Ja, det var det. Och en annan viktig fråga var ersättningsnivåerna i a-kassan och sjukförsäkringen. Målet är att höja dem till 90 procent samt avskaffa karensdagen. Det är en politisk fråga som LO fick i uppdrag att driva.
* Är du nöjd med kongressen?
– Ja, det är jag. Det var min första LO-kongress. Frågorna blir mycket bredare och mycket mer politiska än på Livs kongresser. Det tyckte jag var roligt och lärorikt.