Livs Stockholmsavdelning vill organisera flyktingar som saknar laglig rätt att arbeta

Förbundet bör organisera papperslösa flyktingar. Det skriver Livs avdelning 4 i en motion till kongressen. Men vad kan facket egentligen göra för dem som saknar personnummer och laglig rätt att arbeta i landet?

[Ur nummer: 02/2009] Den senaste veckan har inte Mohammed Alam vågat gå till jobbet. Det har varit allt för många kontroller på arbetsplatser i närområdet i jakten på svart arbetskraft.
Mohammed Alam har trots flera omprövningar fått avslag på sin asylansökan. Men han vågar inte återvända till Bangladesh utan håller sig undan myndigheterna och lever som papperslös i landet. Sedan tre år tillbaka jobbar han i en butik. En vanlig månad är han där fem timmar om dagen, fem dagar i veckan, året runt. För det får han drygt 3 000 kronor i månaden. Men då gäller det att aldrig vara sjuk eller ledig. Inget jobb – inga pengar.
Papperslösa kallas de människor som saknar svenskt personnummer och arbetstillstånd, och som inte har en pågående asylansökan hos Migrationsverket. Det finns av förklarliga skäl inga tillförlitliga siffror på hur många som lever och arbetar i landet utan giltiga papper.
Men de är många, både enligt polisen och de intressegrupper som jobbar för att förbättra de papperslösas situation. Många jobbar som städare, inom restaurangbranschen och byggindustrin. Men även inom livsmedelsindustrin jobbar det människor som inte har någon kontakt med det officiella samhället. Det säger Nicklas Nilsson på Livs avdelning 4. Som ombudsman i Stockholm har han kommit i kontakt med ett antal arbetsgivare som anställer papperslösa för extremt låga löner.

Motion om papperslösa
Nu har avdelning 4 skrivit en motion till Livs kongress, om att förbundet ska följa Fastighetsanställdas linje och organisera papperslösa på arbetsplatserna. Helst vill de ha en gemensam form av organisering, i samarbete med samtliga LO-förbund. Motionen föreslår också att förbundet ska verka för att de papperslösa får rätt till sjukvård, och kräva att tiden det tar att få igenom en asylansökan förkortas. I dag finns det många exempel på människor som varit här i flera år, med barn som börjat skolan och fått kompisar, som sedan fått avslag och ska skickas hem.
– De här människorna finns, i samhället och på våra arbetsplatser, och vi måste se dem, säger Nicklas Nilsson.

”Facket har brutit mot lagen förr”
Att de flesta papperslösa är här illegalt borde inte spela någon roll, menar han.
– Fackförbunden har brutit mot lagen tidigare för att försvara viktiga principer. Arbetsgivarna bryter mot kollektivavtalet när de har folk som jobbar för runt 30 kronor i timmen. Vad är viktigast, lagen eller kollektivavtalen?
Fastighetsanställdas förbund beslutade i december förra året att de i fortsättningen ska organisera papperslösa. Men vilka möjligheter har facket att driva frågor åt de medlemmar som faktiskt saknar rätt att arbeta i landet?
– Vi kan företräda dem på samma sätt som vi företräder våra andra medlemmar. De har precis samma rättigheter och förmåner, säger Bengt Sandberg, ombudsman på Fastighetsanställdas förbund.
Arbetsrätten gäller lika mycket oavsett om den anställda har arbetstillstånd eller inte. Rent principiellt kan facket driva även en papperslös medlems frågor ända till Arbetsdomstolen (AD).
– Oftast går det aldrig så långt som till AD när vi företräder någon. Mest handlar det om att prata i telefonen, berätta för arbetsgivaren vem man företräder och vad som är problemet. Så löser det sig oftast.
Däremot är det svårt för fackförbundet att nå ut till alla papperslösa. Språket är ett problem, deras oerhört osäkra situation ett annat. Förutom att de kan riskera jobben om de kräver sina rättigheter finns också oron för att bli utslängd ur landet.

Center för papperslösa
Än så länge är det bara Fastighetsanställdas förbund som låter papperslösa bli fullvärdiga medlemmar. För att kunna förträda dem som inte har möjlighet att gå med i facket har LO, TCO och ett antal enskilda förbund gått samman med organisationen Papperslösa Stockholm och gemensamt bildat det man kallar Fackligt center för papperslösa. Det ligger på Kammakargatan i centrala Stockholm och är öppet en dag i veckan för de som vill få hjälp eller råd av facket. Då finns där representanter från de olika förbunden som är med i samarbetet. Livs är inte med i dagsläget, men avdelning 4 kommer enligt Nicklas Nilsson att diskutera ett samarbete redan under nästa avdelningsmöte.
Intresset för centret har varit stort. Ett femtiotal besökare har sökt och fått någon form av facklig hjälp och varje öppen måndag har det varit en hel del besökare. Men under de senaste veckorna har det också kommit fram intern kritik där en av initiativtagarna till centret, Yassin Asmani från Papperslösa Stockholm, kritiserat fackförbunden för att de saknar kunskap om papperslösas situation och att de inte vet vilken uppgift de egentligen har på centret. Bengt Sandberg från Fastighetsanställdas förbund har också varit med i arbetet redan från början, och han beklagar att frågan nu diskuteras via medierna.
– Det tar fokus från det vi egentligen borde jobba med. Men jag kan säga så här: Mycket är nytt även för oss, och vi måste hela tiden ta ställning till vad vi ska göra härnäst. Men i grunden är det enkelt. Vi ska hjälpa de som är papperslösa med arbets?relaterade problem och fackliga frågor. För andra problem, till exempel med asylärenden eller läkarvård, hänvisar vi vidare till andra intresseorganisationer, säger Bengt Sandberg.

Städar för 4 000 kr i månaden
Sarwar Alam kommer liksom Mohammed Alam från Bangladesh. Han jobbar som städare och tjänar cirka 4 000 kronor i månaden. I januari betalade han in sin första avgift till Fastighetsanställdas förbund. Han betalade 648 kronor, vilket också innefattar avgiften till a-kassan. Trots att han nu är fullvärdig medlem är det mycket av förmånerna som inte kommer honom till del. Eftersom han saknar eget hem gäller ingen hemförsäkring, och så länge han saknar personnummer är det inte troligt att han kan få a-kassa. Om han inte uppfyller a-kassans villkor kommer han dock att få tillbaka de 351 kronor som är a-kasseavgiften.
– För mig är 648 kronor i månaden mycket pengar, och jag vet faktiskt inte riktigt vad facket kan göra för mig. Men jag går med för att ha dem i ryggen. Kanske kan jag nu få lön enligt avtalet. Framför allt, om jag blir sparkad eller inte får ut min lön, då hoppas jag att facket verkligen kan jobba också för mig, säger Sarwan Alam.