Bild:

Jag har alltid varit stolt över att vara rom även om jag inte skrikit ut det

Tack vare Lenny Lindell finns nu en ordbok över svensk romani eller resandefolkets språk som det också kallas. Det har talats av romer i Sverige sedan 1500-talet men har inte förrän nu blivit nedtecknat på ett seriöst sätt.

[Ur nummer: 03/2009] – Boken har mötts av både ris och ros. Språket har betraktats som hemligt och har bara funnits som talspråk. Följden har blivit att få talar romani, endast ett par hundra talar språket flytande. Detta ville jag göra något åt, berättar Lenny Lindell som tillhör den lilla exklusiva skara som talat romani sedan barnsben.
Vi träffas på ett fik i Skara innan han ska iväg till jobbet på Arla i Götene. Han arbetar ständig eftermiddag, måndag till torsdag. Han jobbar i den del som går under namnet Alexander och som är en stor ostpackningsanläggning. Han tillhör poolen, kallar sig själv polare, och hoppar in där det för tillfället behövs folk. Han har arbetat här sedan han slutade gymnasiet, det är snart åtta år sedan.
– Jag trivs bra, perfekta arbetstider, inte minst att ha lediga fredagar, säger han.

Flera års arbete bakom boken
Inte bara fredagarna utan all ledig tid ägnar han åt sitt kulturarv. Ordboken har tagit flera år att skriva. Det har varit en hel del uppståndelse i media sedan den släpptes i november förra året.
Han är själv lite förvånad över all uppmärksamhet som han fått på sistone. Viss vana har han dock. Det blev också en hel del skriverier i samband med de tre cd-skivor med romani-musik som han varit med om att ge ut. Han både sjunger och spelar gitarr.
– Jag har alltid varit stolt över att vara rom, även om jag inte skrikit ut det. Jag tror att den äldre generationen var mer ängslig, de har upplevt utanförskapet på ett helt annat sätt än vad jag gjort.
Han är fullt medveten om att det var rätt tufft förr i tiden och citerar ofta sin mormor som han tycker fångat problematiken på ett talande sätt.
– Hon brukade säga att hon tackade gud för invandrarna, för när de kom så riktades blickarna mot en annan grupp än oss.
Den grupp som han själv räknar sig till ingick i den första vågen romer som kom till Sverige på 1500-talet.
Han säger själv att han tillhör resandefolket, även kallade tattare i folkmun. Vanliga namn med rötter i denna grupp är Lindgren som hans egen familj härstammar ifrån, ett annat sådant vanligt namn är Rosengren.
– De som i Sverige har kallats för zigenare är romer som kom senare, en andra våg kan man säga, de går även under namnet Kelderasch, berättar han.
Samtidigt betonar han att de alla är romer, han ser det som ett samlingsbegrepp för alla olika grupper, eller stammar som han också väljer att kalla dem. Det de alla har gemensamt är att de ursprungligen kommer från Indien.
– Det är forskarna rätt så överens om och ett bevis är ord i romanin som härstammar från sanskrit, säger han.
Den grupp romer som han själv tillhör utmärker sig inte till det yttre. Han har varken mörka drag eller speciella kläder. Korset i tjock guldkedja ger en liten fingervisning. Annars ser han ut som folk gör mest.
– Det som inte syns, men som skiljer oss från andra, är våra renlighetsritualer och en sammanhållning som är speciell. Vi reser fortfarande mycket, speciellt på sommaren då vi samlas på olika campingplatser.
Uppmuntrad hemifrån så började han tidigt engagera sig i sina rötter. Redan som 14-åring startade han en hemsida för romer som han hållit vid liv sedan dess och som idag har cirka 200 besökare i veckan, www.resande.info.se

Folkmord och förföljelser
Även om han själv aldrig haft problem så är han fullt medveten om de övergrepp som begåtts mot romer både i nutid och historiskt sett. Värst var folkmordet på dem under andra världskriget, de var förföljda på samma sätt som judarna men detta har inte alls fått samma uppmärksamhet i historieböckerna. Han nämner också den tvångssterilisering som gruppen utsattes för på 1930-talet men som blivit känd långt efteråt.
Sedan år 2000 är romani ett av Sveriges erkända minoritetsspråk. Eftersom det är så få personer som behärskar romani så blir han ofta konsulterad i olika sammanhang. Det är också han som gjort översättningen till romani som ligger på regeringens hemsida, även den på språkrådets.
– Vårt språk har idag samma status som samiskan, berättar han men tillägger:
– Problemet är bara att leva upp till lagen som säger att barn till romer har rätt till hemspråksundervisning. Det är ganska svårt då det inte finns några läroböcker, det finns knappt några böcker alls på romani.
Även det vill han göra något åt och planerar nu att ta fram ett läromedel för undervisning i skolan.

Fotnot: Ordbok över svensk romani (Resandefolkets språk och sånger) är utgiven på förlaget Podium 2008. Författare är Lenny Lindell och Kent Thorbjörnsson-Djerf (1949-2005) samt Gerd Car?ling, språkvetare, som svarar för inledning, grammatik och bearbetning.

Namn: Lenny Lindell.
Ålder: 27 år.
Familj: Upptagen, har också två hundar.
Yrke: Mejeriarbetare, författare, kompositör.
Fackligt uppdrag: Suppleant i avdelningens repskap. Fritidsintressen: Romani, musik och att jobba för romerna. Musik: Älskar all musik.
Senast lästa bok: På sistone har det mest blivit faktaböcker inom språkom-rådet.
Lagar gärna? Soppor.
Några låneord från romani: Tjej, lattjo, vissjan, gola, grej.