[Ur nummer: 03/2009] Det händer mycket inom slakt- och charkbranschen just nu. Företagen blir allt större och därmed ökar deras makt samtidigt som avståndet till arbetsgivarna blir allt längre. Även svensk industri går en liknande utveckling till mötes. Det är därför hög tid för facket att flytta fram sina positioner.
Köttbranschen är hårt pressad av importen från utlandet, det gäller såväl nöt som fläsk och fågel. I mångt och mycket är det handeln som dikterar villkoren och utövar prispress. De tuffa villkoren är inte unika för Sverige, samma förhållande gäller över hela världen eftersom företagen blir alltmer globala. En av dessa jättar är Danish Crown som köpt KLS och Ugglarps. Innan vi vet ordet av kan även företag som HK Scan och Atria Lithells, som vi uppfattar som stora, bli uppköpta av någon av de globala aktörerna

För att stärka det fackliga arbetet så har IUL, livsmedelsarbetarnas yrkesfederation, ordnat globala köttkonferenser där fackligt aktiva samlas och utbyter erfarenheter. Nu i februari hölls en europeisk konferens i Köpenhamn. Där berättade företrädare för det danska facket, NNF, om hur bönderna som äger slakterierna exporterar sex miljoner smågrisar till Tyskland för att det är billigare att slakta dem där. Det ger inte bara upphov till lidande för djuren och onödiga transporter, dessutom innebär det en förlust på 2000 danska jobb. Det visar också på behovet av gemensamma strategier. På plats fanns också inhyrda polska och tyska arbetare som berättade om sina upplevelser.
Redan idag ger EU-direktivet om företagsråd, EWC, arbetare som jobbar inom samma koncern en möjlighet att bygga upp ett samarbete. Tyvärr är det fortfarande flera företag som saknar företagsråd. Här gäller det att trycka på. Det gäller att ta vara på möjligheten att regelbundet träffas över nationsgränserna och bygga upp kontaktytor.

När det gäller samarbete med fackförbund utanför Europa står andra möjligheter till buds. Ett sätt som IUL förespråkar är att bygga upp internationella fackliga allianser. I Mål & Medel har vi tidigare berättat att en sådan allians bildats inom Coca-Cola.

Det första fröet att bilda en sådan allians inom köttbranschen har såtts av arbetarna inom den italienska koncernen Citterio med sju fabriker i Italien och en i USA med totalt 1 400 anställda. Genom IUL har fackföreningarna inom koncernen, amerikanska UFCW, och italienska FLAI, fått till stånd ett samarbete. Det har resulterat i att de amerikanska arbetarna avsevärt kunnat förbättra sina arbetsförhållanden och löner. På jobbet bär nu arbetarna varandras t-shirtar och klistermärken för att uttrycka sin solidaritet.
En annan väg att förbättra arbetsvillkoren inom branschen är brittiska Unites internationella kampanj mot handelsjätten Marks & Spencer, som vi också skrivit om i Mål & Medel. Denna kampanj riktade in sig på handelns makt för att få slut på diskrimineringen av inhyrda.
På konferensen i Köpenhamn fanns också företrädare från det norska facket, NNN, som berättade om deras mycket goda relationer till handeln som inte vill att deras leverantörer ska använda sig av inhyrd arbetskraft från oseriösa bemanningsföretag. Den norska handeln vill inte bli anklagad för social dumpning och är också rädd för matskandaler. Det är något för svensk handel att ha i åtanke.

Fotnot: Globala aktörer inom köttbranschen är JBS-Smith, Smithfield-Campofrío, Cargill, Vion-Grampian, Marfrig-Moy Park, Groupe Doux, Groupe LDC, Perdigão, Sadia, CECAB och Danish Crown. Läs mer om utvecklingen inom köttbranschen på sidorna 16-21.