Fler medlemmar ger framtidstro
Inget sammangående men färre avdelningar är förslaget
Det går bra för Norsk Nærings- og Nytelsesmiddelarbeiderforbund, NNN. Medlemmar strömmar till och ekonomin är god. Nu satsar förbundet på att bli ännu bättre genom ny organisation och genom att halvera antalet avdelningar.
[Ur nummer: 04/2009] – Jag har en bra magkänsla för att det finns stöd för de förändringar som vi vill genomföra. Det är inte för att spara pengar som vi gör det här. Tvärtom blir den nya organisationen dyrare men jag tror att det kommer att leda till att vi får fler medlemmar, säger Jan Egil Pedersen, förbundsordförande.
Vi sitter på hans rum i förbundskontoret som ryms på ett enda våningsplan i ett av de högre husen i centrala Oslo. Jan Egil Pedersen har jobbat fackligt länge, till yrket charkuterist eller korvmakare som han själv uttrycker det. Och han verkar påfallande tillfreds med livet just nu. Utvecklingen går åt rätt håll och han ser fram emot kongressen som hålls 29 mars till 2 april.
Medlemsantalet ökar
Förbundets verksamhet går med plus och genom att satsa hårt på medlemsvärvning så har förbundet fått 3500 nya medlemmar och har nu 21500 aktiva medlemmar. Cirka 40 procent av medlemmarna är kvinnor. På de ledande fackliga posterna är de ännu fler, cirka 50 procent.
Organisationsgraden i Norge är generellt sett lägre än i Sverige, vilket sägs hänga ihop med att a-kassan är skild från facket.
Han vet inte exakt hur organisationsgraden för förbundet ser ut idag, uppskattningsvis ligger den på runt 65 procent.
– Så vi har en stor potential att kunna värva fler medlemmar, konstaterar han.
På förbundskontoret finns nio ombudsmän och tolv anställda som sköter administrationen. Det finns bara ett bemannat lokalkontor, det ligger i Tromsö.
Förbundet har idag 160 avdelningar och 700 klubbar. Enligt förslaget till kongressen ska antalet avdelningar halveras till 80. Avdelningarna bygger sin verksamhet helt på frivilligt arbete, de tar ut sin egen avgift och har sin egen styrelse.
Jan Egil Pedersen anser inte att det skulle vara möjligt att ta bort avdelningarna helt.
– Om man tog bort dem skulle förbundet behöva anställa folk och det hade blivit betydligt dyrare.
Däremot är det tänkt att de ska avskaffa de tio regioner som förbundet varit indelat i. Denna nivå ska försvinna helt.
– Det blir ingen större skillnad då dessa regioner varken haft egen ekonomi eller någon makt att utöva, säger han.
Tackat nej till inviter
Någon diskussion att NNN skulle fusionera med ett annat förbund har inte existerat.
– Vi väljer att satsa på att finnas kvar som eget förbund och jag har inte hört någon medlem uttrycka något annat önskemål. Däremot finns det förbund som gärna skulle vilja gå ihop med oss, men än så länge finns ingen anledning att tacka ja till deras inviter.
Avgiften betalas genom arbetsgivaravdrag, 1,4 procent av lönen går till förbundskontoret och 0,2 procent av lönen går till avdelningarna. Det är också möjligt att dra av avgiften på skatten, upp till 3 600 norska kronor. Ett resultat av facklig-politisk samverkan. Som han ser det så är det också ett bevis på att LO i Norge har en stark ställning, starkare än i Sverige.
– Norska LO är också speciellt så till vida att vi är den enda Landsorganisationen i Europa där medlemsantalet stadigt ökar, säger han.
Tror på nordiskt samarbete
De har avtalsrörelse vartannat år. Det som diskuteras just nu är hur de lägsta lönerna ska kunna höjas. Löneläget är, jämfört med Sverige, förhållandevis högt.
I Norge tjänar en industriarbetare i genomsnitt 165 norska kronor i timmen, en livsmedelsarbetare 145 norska kronor.
Han tror att förbundet har mycket att tjäna på ett fördjupat nordiskt samarbete.
– Jag tror att vi blir mycket starkare om vi kan agera över gränserna. Inte minst då vi många gånger har samma arbetsgivare.
Han konstaterar samtidigt att lagstiftningen på arbetsrättens område ser olika ut i de nordiska länderna. Detta komplicerar det hela.
– Även om det idag inte finns några planer på att gå samman över nationsgränserna så är det ändå något som jag tror kommer att ske på sikt, men kanske inte under min tid som ordförande.
Och visst kan förbunden dra nytta av varandras erfarenheter på många plan, inte bara på avtalsområdet.
NNN har en bra dialog med handeln. Det sker mot bakgrund av att de stora kedjorna är med i Initiativ för etisk handel, IEH, som syftar till att ställa etiska krav på butikskedjornas upphandling.
– Från början var det ofta ett arbete som var inriktat mot att förbättra arbetsvillkoren i utvecklingsländerna. Vi har fått kedjorna att ställa samma krav på de inhemska industrierna. Ingen butikskedja vill bli anklagad för att sälja billiga varor som framställts under dåliga arbetsförhållanden. Det tror jag inte heller att Ica i Sverige skulle gilla.