Samtidsfotot i Sydafrika blomstrar. Fler fotografer visar nu människors villkor i ett land märkt av förtryck, enligt konsthistoriker Mads Damsbo.
– Sökandet efter vad det är att vara en människa är intensivare i Sydafrika än på andra ställen, säger han.

[Ur nummer: 04/2009] Spåren efter apartheid syns fortfarande i Sydafrika. I fotografen David Goldblatts verk blir det tydligt – han avbildar rika förorter som kunde vara europeiska, där de vita lugnt klipper sina gräsmattor. Den svarta befolkningen i landets townships lever däremot ofta i fattigdom. Goldblatt visar hur de försöker få jobb genom att klistra upp små annonser, eller starta företag vid vägen.
– Han har alltid varit politisk, men på ett diskret sätt, säger Mads Damsbo, chef för det danska museet Gamle Holtegaard.

Bilder från före och efter
Damsbo föreläste nyligen på Goldblatts utställning Intersections intersected, som visas på Malmö konsthall under våren. Där varvas bilder från före och efter apartheidregimens fall. Förtryckets spår är mindre tydliga nu – men de finns där.
David Goldblatts skildringar av människors villkor har också inspirerat dagens sydafrikanska fotografer, enligt Mads Damsbo.
– Men nu är många av dem mer öppet politiska. Till exempel Guy Tillim, som går direkt in i politiska situationer, som krig och demonstrationer.
Han nämner också Jodi Bieber, som bland annat fotat från de mest våldsamma områdena i Johannesburg, och dokumenterat livet för barn med hiv/aids.

Skildrar det personliga
Gemensamt för dem alla är dock att de försöker skildra det personliga i strukturerna, subjektiviteten.
– Det beror nog på att de svarta så länge var avhumaniserade. Men de vita befann sig också i ständig beredskap. De levde i ett så kontrollerat samhälle, säger Mads Damsbo.
Mads Damsbo har själv bott i Johannesburg i två år, och har forskat om sydafrikanska fotografer. Han menar att det finns en stark tradition av fotografi som medium i Sydafrika – trots att det rådde censur tills apartheidregimen föll.
– Men Goldblatt visade att man kan berätta en hel historia om samhället genom det personliga prismat, säger han.