Oseriös uthyrare struntade i skatt både i Sverige och i Litauen – nu får Scan betala

Nyhléns Chark AB har åkt på en skattesmäll på fem miljoner kronor efter att ha hyrt in 15 litauiska arbetare under åren 2002 till 2005. Bemanningsföretaget visade sig i Skatteverkets granskning vara oseriöst. För Scan, som numer äger Nyhléns, blev det en dyr affär.

[Ur nummer: 07/2009] Det gäller att ha koll på vilka som är seriösa uthyrare och vilka som inte är det. Annars kan det bli mycket kostsamt för det inhyrande företaget. Nyhléns nya ägare Scan tvingas betala fem miljoner kronor i arbetsgivar-
avgifter och skattetillägg då
Nyhléns inte tillräckligt noggrant kontrollerat bemanningsföretaget som man anlitat.
– Det företag som använder sig av inhyrd arbetskraft måste försäkra sig om att det företag som man anlitar har svensk f-skattsedel, är momsregistrerat och registrerat som arbetsgivare i Sverige. Det finns annars risk att det inhyrande företaget råkar ut för en riktig kalldusch som i fallet med Nyhléns, konstaterar Anders Boström, handläggare av ärendet på Skatteverket.

Inhyrda i flera år
Det var från februari 2002 till juni 2005 som Nyhléns använde sig av inhyrd utländsk personal i slakteri och styckningscentral. De inhyrda var litauiska medborgare skrivna i hemlandet. De var fem från början men kom att utökas till 15. Den sista juni 2005 fick de 15 litauerna sluta då Nyhléns fått ny ledning och Scan blivit ensam ägare. Litauerna hade då arbetat i sex månaders intervaller med ett par avbrott per år på totalt 4-6 veckor för semester och annan ledighet, för att motivera att man inte var skattskyldig i Sverige.
Skatteverket konstaterar i sitt beslut att arbetstiderna varit jämförbara med övrig personals. Litauerna hade också använt sig av företagets stämpelklockor. Lönen var också jämförbar med övrig personals. Nyhléns höll med arbetskläder och arbetsmaterial. Boendet hade Nyhléns löst genom hyresavtal med fastighetsägare på orten. Kostnaden för detta drogs från lön. Nyhléns skötte också kontakterna rörande uppehålls- och arbetstillstånd.
Ett häng?avtal hade slutits mellan den litauiska firman Enterprise of B Balcytis och Livs. Varje månad fakturerades Nyhléns den lön som varje arbetare hade tjänat in. Utöver dessa ersättningar gjorde den litauiska firman ett påslag på 51 procent för sociala avgifter fördelat på varje arbetare. Nyhléns betalade till ett konto i Föreningssparbanken (numera Swedbank). Det litauiska bolaget betalade i sin tur arbetarna.
Östen Johansson, lokalombuds?man i Livs Region Norr och engagerad i ärendet, konstaterar att det inte går att ta in inhyrda utländska styckare och tro att allt är frid och fröjd bara för att det finns ett avtal.
– Är man inte mer seriös än så i sina kontroller så riskerar man att åka på en skattesmäll, säger han.
Varken det litauiska företaget eller de litauiska arbetarna var skatteregistrerade i Sverige. Ersättningarna för utfört arbete som betalades ut blev inte föremål för beskattning i Sverige trots att skatteplikt förelåg. Inte heller arbetsgivaravgifter redovisades i Sverige, varken av Nyhléns eller det litauiska företaget som varken var arbetsgivar-, moms- eller f-skattregistrerat i Sverige. Då lön utbetalades för arbete utfört i Sverige förelåg dock skyldighet att betala arbetsgivaravgifter.

”Intressant tolkning”
När skatteverket började nysta i det hela fann man att vare sig det litauiska företaget eller de anställda betalat skatt, varken i Sverige eller Litauen. Enligt verket hade det litauiska företaget genom sitt agerande kringgått svensk lag.
Verket fann i sin utredning att det var Nyhléns, som var ansvarig arbetsgivare och som skulle betala in den uteblivna arbetsgivaravgiften. När det gäller den inkomstskatt som de 15 litauerna skulle ha betalt så är frågan ännu inte avgjord.
Östen Johansson säger att Skatteverkets tolkning av arbetstagarbegreppet är intressant. Det han syftar på är att verket, efter att ha granskat anställningsförhållandena, kommit fram till att de inhyrda styckarna var att betrakta som anställda hos Nyhléns.
Det litauiska företaget hade inte haft några arbetsgivarfunktioner, inte ens någon egentlig verksamhet. Företaget hade endast vidarebefordrat lön från Nyhléns till arbetarna. Verket drog därför slutsatsen att det var Nyhléns och inte det litauiska företaget som skulle betala in arbetsgivaravgifternas.
– Det borde göra andra arbetsgivare livrädda att hamna i samma sits om de anlitar inhyrda styckare. Helt klart riskerar de att i efterhand åka på att betala arbetsgivaravgifter, konstaterar Östen Johansson.
* Vilka reaktioner har du som ombudsman mött bland arbetsgivare?
– Skatteverkets beslut är inte så känt än. Men redan nu finns exempel på arbetsgivare som inte hyr in utan väljer att direktanställa vilket dessutom är billigare. Problemet är att få tag på styckare som vill vara direktanställda och inte inhyrda.
Att många hellre vill vara inhyrda, tror Östen Johansson, beror på möjligheten att komma undan skatt. Det gäller nu för förtroendevalda att informera arbetsgivarna om den risk de löper när de hyr in styckare.
– Som jag ser det måste branschen ta sitt ansvar och utbilda fler styckare. På så sätt skulle behovet av inhyrda minska.

”Kontakta Skatteverket”
Mikael Löthén, ansvarig ombudsman på Livs, understryker att det är viktigt att extra noga kolla upp bemanningsföretag med säte utomlands.
– Det bör vara mer regel än undantag att ta kontakt med Skatteverket. Det finns regler om samverkan myndigheter emellan som gör att svenska myndigheter kan följa upp utländska företag med hjälp av myndigheten i hemlandet.