– Vi funderar som bäst på hur vi ska tackla den ökade efterfrågan. Vi har en positiv utveckling och vi behöver större lokaler. Denna vecka har vi invigt ett nytt kyllager i Rönnäng. Vi har också fått byggnadslov beviljat för ett lager på 1000 kvadratmeter, berättar Per-Aste Persson, vd för Klädesholmen Seafood.

[Ur nummer: 07/2009] Det är tre familjer som äger Klädesholmen Seafood som bildades när fyra konservföretag gick samman 2002. Inte förrän nu går man över till ett gemensamt varumärke; Klädesholmen. En ny logga har precis tagits fram. De gamla företagsnamnen Alax, Bråse och PK Konserver ska nu fasas ut.
– Tanken är att ett gemensamt varumärke ska göra oss mer tydliga. Det är också möjligt att kalla oss för Klädesholmen nu när det bara finns ett enda företag kvar på ön. Vi vill ta tillvara gamla traditioner och recept, säger Per-Aste Persson.
Det är också bakgrunden till att de börjat lägga in filéer för hand igen.
– Ett tag försvann detta hantverk helt. Polen och Baltikum tog över det då där fanns billig arbetskraft. Vi tyckte att det var synd att inte ta tillvara det yrkeskunnande som fanns inom företaget. Vi kan också ta mer betalt för dessa produkter. Det har fungerat mycket bra tack vare uppsvinget för lokalt och närproducerat.

Bra respons för manuellt
Han understryker att det inte handlar om några stora volymer. Störst andel svarar den maskinella produktionen för. Den manuella är mer en nischprodukt, men responsen har varit bra.
– Och inte har vi någon brist på råvara. Det finns gott om sill, i varje fall norsk sill. Det sägs vara det bästa fisket på 50 år har jag läst. Norrmännen har varit duktiga på att förvalta sin sill. De tar bara upp en tiondel av beståndet per år.
Han konstaterar också att folk i kristider verkar äta mer hemma, vilket gynnat företaget. De har inte heller haft några varsel. Istället har de fått ta in extra anställda för att hinna med, ibland har de blivit kvar och viss utökning har skett. De är nu cirka 40 heltidsanställda inom företaget.

Könsuppdelad produktion
Han håller med om att det är rätt så köns?uppdelat i produktionen och att det huvudsakligen är kvinnor som jobbar deltid medan männen jobbar heltid.
– En förändring är på gång. Vi försöker också få till rotering och mer omväxlande arbetsuppgifter över lag. Att det blivit så här beror mycket på att fredag inte varit en hel dag, man har bara jobbat fram till 13. En stor del av dagen har använts till service och underhåll som varit en manlig syssla. Det är först nu på senare år som vi börjat producera på fredagar, vilket på sikt kommer att innebära att det blir fler kvinnor som jobbar heltid.
Han konstaterar att det tar tid att genomföra förändringar.
– Jag är inte negativ till att låta kvinnor gå över till service och underhåll. Det finns de som är duktiga och uppskattar detta jobb. Det är dock färre kvinnor än män som bryr sig om att serva maskiner och göra underhåll. Det stora flertalet vill inte göra detta jobb. Det är få kvinnor som vågar sig på att skruva på maskinerna. De verkar mer gilla att stå för servicen runtikring, säger han.
De har ett brett sortiment, producerar 25 sorters sillinläggningar samt kaviar och pastejer på tub.

”Vill ha många kunder”
– Vi säljer till alla kedjor i Sverige, säger han och berättar samtidigt att en fjärdedel av produktionen går på export. Storkök och restaurang svarar för 35 procent av den totala omsättningen.
– Jag skulle sova dåligt om vi var beroende av ett par stora kunder. Vi vill ha många. Det känns också som att vi ligger rätt i tiden med när- och lokalproducerat.