[Ur nummer: 11/2009] När höstmörkret sätter mörka solglasögon på det goda humöret letar Lusen efter uppbygglig litteratur i redaktionsrummets bokhyllor. Många böcker dröjer kvar i decennier. De trivs i arbetsplatsbiblioteket. De har funnit en plats intill varandra och är nöjda med att då och då bli öppnade av någon vänlig själ.
En sådan själ är Lusen denna höstmorgon. Han slår upp den första meningen i en bok från 1954 som heter ”Vårt dagliga bröd” och läser: ”En välsignad natur ger människan livets uppehälle; dess håvor kunna förmedlas och berikas så att de räcka till för alla.”

– Vad är håvor? undrar Lusen. Det måste vara ett ålderdomligt ord för gåvor. ”Gåvor” eller ”håvor” kan tyckas gå på ett ut, men det gör det ju inte om man tänker efter. ”Håvor” är ett mer sanningsenligt ord för vårt förhållningssätt till naturen. Vem blir rik? Vem lägger beslag på alla naturens rikedomar? Är det vi som kör bil och köper platteve?

Boken får återgå till sin plats. Dess granne verkar mer uppbygglig: ”Arbetets söner: text och bild ur den svenska arbetarrörelsens saga, pionjärstiden”, femte reviderade upplagan från 1966, med motto: ”Från mörkret stiga vi mot ljuset”.
Lusen tar av sig de mörka glasögonen och funderar:

– Nej, det är bättre att vänta på den sjätte reviderade upplagan. Det är säkrare. Jag låter den boken vara. Men se här, den andra ”Klokboken”. Den kan göra mig glad. Den vill jag läsa.

”Även små förändringar kan betyda mycket”. Är det roligt, funderar Lusen. Nej, men om man vänder på det, då blir det ganska kul, alltså: ”Även små förändringar kan betyda lite”.

Det är en rolig liten bok, konstaterar han, den andra ”Klokboken” från 1993. Men det gäller att vända på de kloka tankarna och de behöver en egen rad att stå på för att uppfattas. Alltså:
”Alla väder är bestående.”
”Vetgirigheten får livet att slockna”
”Den korta ledigheten är ofta den sämsta.”
”Det vi verkligen vill – tar vi oss inte tid till.”
”Hellre olycklig i det lilla livet än lycklig i det stora.”

– Ja, så är det! Så sant! Nu kan jag börja jobba, mumlar Lusen.