För Lisbeth Salander och Arla Foods huvudskyddsombud Edip Ergül är konsekvensanalysen avgörande

Gör en konsekvensanalys, säger Lisbeth Salander i Steig Larssons böcker och vi vet vad hon menar. Det gäller att stanna upp och förutse vad som kommer att hända, ta fram fakta och se samband.

[Ur nummer: 11/2009] Ständiga förbättringar, ständig effektivisering krävs för att livsmedelsföretagen ska klara konkurrensen. Javisst, men hur ska det gå till utan att det blir mer jobb för samma antal personer (eller färre)? Och hur ska man undvika att inhyrda får fungera som dragspel för att lösa akuta problem?
Bemanningsproblemet är som ett deckarpussel. Om man ska lösa det gäller det att se det större sammanhanget och ha järnkoll på alla faktabitar. Det kan förändra maktbalansen.
Ska det vara en, två eller tre personer som bemannar en linje? Hur ska facket få inflyt­ande över den frågan, när det är ledningen som har rätten att leda och fördela arbetet? Svaret finns i livsmedelsavtalets Bilaga B, allt­så konsekvensanalys.
 
Jämförelse med danskt mejeri
Edip Ergül kan konsekvensanalys. Han har varit mejeriarbetare i över 20 år och vet vad effektiviseringar är. De senaste åren har han varit huvudskyddsombud på Arla Foods mejeri i Linköping. Där  har han hållit kurser i såväl Bättre arbetsmiljö som Systematiskt arbetsmiljöarbete.
För två år sedan ställdes frågan om bemanningen på sin spets i Linköping. Företaget hävdade att det var överbemanning. 22 personer skulle sägas upp efter en jämförelse med mejeriet i Brabrand  i Danmark.
Koncernledningen tittade på hur många arbetstimmar som krävdes per producerat ton i Brabrand och hur många som krävdes i Linköping. Det kallas på företagsspråk för benchmarking. Resultatet visade att Linköping låg högre kostnadsmässigt. Det svenska mejeriet hade högre bemanning per producerat ton än det danska.
 
Framtiden stod på spel
Det här var 2007. Det var mycket som stod på spel, inte bara de 22 arbetskamraternas jobb, utan också Linköpingmejeriets framtid. Om det ska finnas kvar och vara ett attraktivt alternativ för produkter och investeringar måste det vara effektivt.
Vi sitter på expeditionen. Edip Ergül förklarar situationen. Både det danska och det svenska mejeriet tillverkade specialprodukter.
– Men jämförelsen var inte hållbar. Vi var tvungna att göra klart för företagsledningen att det var som att jämföra äpplen med päron. I Danmark kör de mycket längre serier. Det är mer lönsamt än att serva småkunder som vi också gör. Vi byter produkter och diskar emellan. Dessutom är deras mejeri byggt i ett plan vilket ger kortare ledningar och mindre svinn än vårt.
 
Yoggi flyttas till Linköping
Det var fakta som förklarade en del av skillnaderna i produktivitet, men likafullt stod det klart att det inte var hållbart att ha linjer som inte kördes för fullt. Nu har situationen förändrats i Linköping. Det har kommit ett inriktningsbeslut som säger att produktionen av Yoggi, som ligger i Göteborg, ska flyttas till Linköping. Och mejeriet har också en mycket lönsam produktion av laktosfria produkter. Det är korta serier med högt förädlingsvärde.
I den konsekvensanalys som gjordes in­gick ett studiebesök på det danska mejeriet i Brabrand, som är en förort till Århus. Tillsammans med klubbordföranden och mejeri­chefen i Linköping åkte Edip Ergül dit.
– Det var bra att vi fick se det. Bemanningen var lägre, en operatör körde en linje, det skulle vi inte acceptera i Sverige. Vi fick mer förståelse, insåg att vi var tvungna att göra något.
* Träffade ni det danska facket?
– Ja, men på det danska mejeriet är det bara en person. Det finns inget MBL. Vi träffade honom och mejerichefen.
* Hur gick jämförelsen?
– De hade inte bara lägre bemanning. De hade mindre sjukfrånvaro och färre olyckor. Men återigen. Det är fakta som man måste sätta in i ett sammanhang. Man ska komma ihåg att det i Danmark inte finns samma anställningstrygghet. Det gör att den som har hög frånvaro av olika skäl, även sjukdom, riskerar att sägas upp.
 
Motiv för att mörka skador
Det finns också ett system med smileys. Röd betyder dåligt, gul att åtgärder behöver göras och grön bra. Den gröna ger skatte­reduktion och det är företag med få olyckor och låg sjukfrånvaro som får det. Det skapar ett motiv för att förbättra, men det skapar också ett motiv för att inte rapportera alla tillbud och skador och det skapar motiv för att säga upp anställda som blivit skadade eller som har hög sjukfrånvaro.
Edip Ergül säger att han är mycket tveksam till det danska systemet. Den borgerliga regeringen i Sverige funderar över att införa något liknande.
När verksamheter förändras ska konsekvensanalyser göras. Det står både i arbets­miljöavtalets Bilaga B och i arbetsmiljö­lagen. Det ska ske partsgemensamt. Det finns en guide för hur det ska gå till, framtagen av partsgemensamma Prevent. Edip Ergül har följt den.
Det finns checklistor för att bedöma vilka konsekvenser och risker olika förändringar medför. Chefer, projektledare, skyddsombud och representanter från berörda avdelningar på arbetsplatsen ingår.
– Prevents konsekvensguide är ett mycket bra verktyg. Vi följer den. Det är arbetsgivaren som äger analysen, men den ska göras i samverkan med oss.
* Borde inte ni göra en egen oberoende?
– Nej, det tycker jag vore fel väg att gå. Det står i lagen att man ska samverka. Vår uppgift är att se till att konsekvensanalysen görs rätt. Att den bygger på riktiga fakta och bedömningar. Den är ett underlag för kommande förhandlingar om till exempel bemanning, schemaläggning, omorganisering och projekt.
* Vad är svårast?
– Det är den psykosociala arbetsmiljön. Följer man konsekvensguiden är det rätt enkelt att analysera den fysiska arbetsmiljön. Men hur förändringen upplevs, vad den får för psykosociala följder är svårare att upptäcka.
 
Inringningslista
Mejeriledningen och fackklubben har olika uppfattningar om bemanningen. Det finns en lista med tidigare anställda, en ”inringarlista”, som ledningen använder för att ringa in folk. Det här tycker Edip Ergül fungerar bättre än att anlita bemanningsföretag. Personerna på inringarlistan har ofta varit sommarvikarier och har erfarenhet. Från bemanningsföretagen finns inga garantier för att det är samma personer som kommer tillbaka.
– Men helst skulle vi vilja ha fler anställda. Vi anser att det behövs fler. Det finns ju många olika ledighetsformer. Det finns komp, sjukledighet och studieledighet. Det är folk borta hela tiden. Vi tycker att företaget kunde öka grundbemanningen för att klara av akuta situationer. Vi tror också att det skulle löna sig för företaget. Det har blivit en fix idé från arbetsgivarnas sida att minska bemanningen.
 
Klargör följderna av att spara
Edip Ergül säger att mejeriet har ökat produktionen med 30-40 procent jämfört med för några år sedan. Och de har minskat bemanningen. Det här träter klubben ständigt om med ledningen, som säger att det inte går att bemanna för att folk ska bli sjuka eller tar kompledigt. Den tiden är förbi säger de, tyvärr.
Så det gäller att göra konsekvensanalyser. Klargöra vad följderna blir när det ska sparas in. Ta fram ett bra underlag för förhandlingar.
Varslen av de 22 arbetarna 2007 kunde dras tillbaka efter en fördjupad konsekvensanalys och upprättandet av en ny Las-lista. Några omplacerades inom mejeriet, andra till terminalen som ligger bredvid. Några slutade på egen begäran för nya jobb eller studier.