[Ur nummer: 11/2009] ”Vårt förbjudna tänkande” kunde ha varit titeln på denna besvärliga och kloka bok. Här är det inte frågan om att skapa hållbar utveckling på marknadens villkor.
Det är rak konfrontation med just denna föreställning, det mest omhuldade vi har: Vår vilja att låta något annat (som vi kallar marknadskrafterna) ta ansvar för hur vi lever.
Författarna från Miljöförbundet Jordens vänner, som är en internationell rörelse, säger helt enkelt att om vi fortsätter att leva (i betydelsen konsumera) som vi gör nu kommer det gå åt helsike.
Konsumtionen är inte en lösning. Den är ett problem. Det är ett globalt och gemensamt problem. Men vi är inte alla lika skyldiga. Det finns en ekologisk skuld och en social aspekt på miljöproblemen. Några konsumerar mer och är mer skyldiga och några konsumerar mindre och är mindre skyldiga. Det är bokens tes och den är naturligtvis helt riktig. Skulden kan fördelas med hjälp av begreppet ”rättvist miljöutrymme”. ”Människor som bor i rikare bostadsområden reser mer, bor större och konsumerar mer varor”. De har en större skuld till överförbrukning av begränsade naturresurser – till exempel olja som vi använder för att framställa livsnödvändiga varor som mat och läkemedel.
Om vi på allvar menar något med ekologiskt hållbart samhälle måste vi lägga om vår livsstil. De rikas rikedom och deras konsumtion är ett gemensamt politiskt problem.
Reklamen gör de rikas sätt att leva till ett ideal och det driver i sin tur på alla andras konsumtion.
Så vad att göra? Boken innehåller en mängd tips på hur man som enskild och tillsammans kan ”dämpa konsumtionens skadeverkningar”. En möjlighet för en yrkesarbetare är att gå ner i arbetstid.
Omsatt i praktiken skulle den lösningen leda till att livsmedelsarbetarna krävde kortare arbetstid istället för ökad lön i kommande avtalsrörelse. Frågan är om de vill det.
—
Boktitel: Konsumtionsboken: Köpfrossa i en febrig värld
Redaktör: Emil Schön
Miljöförbundet Jordens Vänner