Brister i cola-film

[Ur nummer: 03/2010] Cinema Politica visade i februari The Coca-Cola Case för en fullsatt aula på Stockholms universitet. Det är en engagerande film som visar på svårigheterna att nå en verklig förändring genom konsumentmakt (bojkott av företagets produkter) och amerikansk domstol. Den slutsatsen borde ha varit självklar att dra efter att man sett filmen, men är det inte, och det är en brist hos filmen.
Det filmen tar upp är oerhört allvarligt. Förtroendevalda i fackföreningen Sinaltrainal vid Coca-Colas ankartappare i Colombia har blivit mördade av paramilitära styrkor. Morden skrämmer och förhindrar arbetarna från att gå med i facket. Ankartapparen lägger ut distributionen på entreprenad och arbetarna fråntas rätten till en fast anställning och åtta timmars arbetsdag.
Viktiga pusselbitar som saknas är följande: Coca-Cola-fackföreningar som är medlemmar i den globala federationen IUL har inte ställt sig bakom en bojkott. Istället har de valt att agera tillsammans över nationsgränserna mot våldet och de osäkra jobben. Deras kamp har varit framgångsrik. Coca-Cola Company har som första amerikanska företag erkänt facket som motpart på alla nivåer. Det finns ett erkännandeavtal som reglerar relationen. Gemensam facklig mobilisering pågår för att stoppa våldet och tvinga fram säkra jobb.