Färdigknäckt
Mångmiljonsatsning på att få bort de farligaste jobben från Wasabröd i Filipstad
Wasabröds knäcke har länge bakats med onda axlar. Det hårda slitet har varit en följetong i Mål & Medel. Men nu har det äntligen hänt positiva saker i Filipstad. Det finns mångmiljonbelopp till investeringar.
[Ur nummer: 06/2010] Doften av knäckebröd känns vida omkring i Filipstad. Från början var Wasabröd ett litet familjeägt bageri. Numera är det världens största knäckebrödsbageri och sedan 1999 ägt av den stora italienska koncernen Barilla.
Bageriet är med cirka 500 anställda det största privata företaget på orten. Mycket av arbetet har varit manuellt och rotationen har inte varit tillräcklig för att förebygga skador. Värk var ett vanligt samtalsämne och stressen var ständigt närvarande när jag första gången besökte Wasabröd år 2000. Två år senare var jag tillbaka. Det visade sig att fortfarande mycket lite hänt trots många påpekanden från både arbetsmiljöinspektionen och det lokala facket. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön gick minst sagt trögt.
Annorlunda tongångar
Huvudskyddsombudet Tommy Bäck berättar nu vad som hänt sen sist, framför allt om arbetsmiljöinspektionens besök 2006 som resulterade i ett 13 sidor långt inspektionsmeddelande.
– På den tiden hade vi en produktionschef som inte hade koll på något. Vi fick arbeta hårt med att åtgärda det som togs upp i inspektionsmeddelandet. Det tog oss två och ett halvt år, säger han och suckar djupt.
Det Livsklubben ofta fått höra är att det saknats pengar. Men nu är tongångarna helt annorlunda. Barilla har som ägare gett klartecken till en satsning på 150-200 miljoner kronor i modernisering och effektivisering av bageriet i Filipstad.
Arbetsmiljön kommer därmed att förbättras och dessutom inger det hopp för framtiden att så mycket pengar ska satsas i bageriet i Filipstad.
– Det har varit en lång väg hit. Och även om vi fortfarande har problem med arbetsmiljön är vi i alla fall på väg åt rätt håll, vilket man inte kunde säga tidigare, konstaterar Christer Jonsson, klubbordförande.
Det finns en baksida, understryker han. Satsningen innebär att jobb försvinner, cirka ett hundratal under fyra-fem år. Förhoppningsvis kan dock minskningen till viss del lösas genom pensionsavgångar och anställningsstopp.
– Alla vet också att arbetsuppgifterna som försvinner har orsakat skador, skjuter Tommy Bäck in.
Riskbedömning pågår
Det som annars tar mycket tid och kraft just nu är den arbetsmiljöcertifiering som pågår, OHSAS 18001. Wasabröd är först ut bland Barillas produktionsenheter.
Just nu kartläggs alla arbetsuppgifter med syfte att riskbedöma dem. Alla 16 skyddsombud och chefer har också fått gå kurserna Bättre arbetsmiljö och Systematiskt arbetsmiljöarbete.
En uttalad målsättning är att tillbudsrapporteringarna ska öka och att antalet olyckor därmed ska minska.
– Vi som jobbar på underhåll borde stå för 50 procent av tillbudsanmälningarna men det gör vi inte. Ändå råkar vi ut för en hel del men resonerar som så att det är vi som klantat oss. Men det är precis vad tillbudsanmälningar handlar om, att förebygga olyckor som inträffar när man inte tänkt sig för, säger Christer Jonsson.
Både han och Tommy Bäck är uttalat nöjda med det arbetsmiljöarbete som nu bedrivs och välkomnar de satsningar som görs. Samtidigt säger de att det känns lite dubbelt att de blir färre och färre ute i produktion.
De är dock uttalat nöjda med sin nye platschef. Det är mer tryck i arbetsmiljöfrågorna idag. (Se separat intervju.)
– Det är stor skillnad jämfört med tidigare. Han är den bäste vi haft hittills, konstaterar de båda.
När det gäller belastningsskadorna så hoppas de mycket på de pågående investeringarna i ny teknik.
– På storhushåll ska en maskin som har varit ett riktigt sorgebarn och orsakat många arbetsskador nu åtgärdas, berättar Christer Jonsson som har lång erfarenhet av att driva belastningsskadeärenden som kan ge livränta.
Manuellt arbete försvinner
Vi går tillsammans ut i produktion för att titta närmare på vad som hänt och vad som återstår att göra. Den stora anläggningen är uppdelad i en äldre del, PL 4-16, och i en nyare, PL 18-19.
Det är framför allt i den äldre delen som pengar nu satsas på att förbättra arbetsförhållandena. Ungefär 30 procent av Wasabröds produktion är förlagd hit, framför allt korta serier. På sikt kommer alla manuella inslag att försvinna.
Ett exempel på det är linjen där Elin Johansson arbetar. Den har nyligen automatiserats och hennes uppgift är att hålla koll på bröd som går under namnet Lilla runda. Om allt flyter som det ska så handlar jobbet mest om övervakning. I 30 minuter står hon här innan det är dags att rotera.
– Jag tycker att det är bra att företaget satsat på att förbättra arbetsmiljön och att vi roterar, för annars drar man lätt på sig skador, säger hon.
Värre är det för Helena Bodén, 27 år, som står framåtlutad vid en annan linje och rättar till skurna knäckebrödsbitar på bandet. Hon bär handledsskydd för att förebygga. Det har bedömts som rött arbete, vilket innebär att det är riskfullt och utredning hur det ska förbättras pågår.
Längre bort, vid en annan linje, har det också varit stora problem. Här har det handlat om handmatning av bröd, vilket arbets?miljöinspektionen slagit ner på. Numera är denna arbetsuppgift helt automatiserad.
Vid den omtalade linjen arbetar idag Emanuel Jansson som mest sysslar med övervakning. Det är stora mängder som han slipper att hantera manuellt. Förr lyfte två personer cirka ett och ett halvt ton till två ton bröd i timmen där han nu står. Arbetsställningen var också dålig då man tvingades att vrida sig sidleds. Samtidigt som arbetet automatiserades försvann dock två tjänster.
Emanuel Jansson konstaterar att arbetsmiljön idag är relativt bra.
– Men något borde göras åt luftkonditioneringen. Det kan bli väldigt varmt ibland. Det är den enda förbättring som jag skulle vilja se för stunden. Annars är det mesta rätt bra, säger han.
Kvarnen som ny
Även bageriets kvarn har renoverats. Det är 23 kvarnverk från 1932 som bytts mot fem nya. Istället för elva våningar ryms kvarnen nu på totalt fyra våningar. Anledningen till det är att det inte längre behövs samma fallhöjd för att mala mjölet som tidigare. Förändringen har också inneburit mindre mjölläckage och mindre buller men samtidigt försvann fem arbetstillfällen.
I kvarndelen arbetar Thomas Johansson. Han är till yrket mekaniker och har jobbat 23 år på Wasabröd.
– Det har hänt mycket på senare tid, konstaterar han. Förutom maskinerna som bytts ut så har golv fixats till. Stegar har fått gummifötter. Numera är det också helsko som gäller, förr räckte det med sandaler.
Han är också en av dem som tar tillfället i akt att styrketräna på Knäckis. Det är namnet på fabrikens gym. Här är öppet dygnet runt alla dagar i veckan. I snitt kommer 20 anställda hit per dag och tränar.
På Knäckis träffar jag Susanne Sandberg som till vardags jobbar i paketeringen och är maskinoperatör. Hon har jobbat på bageriet i 25 år. Det fanns en tid då hon handsågade bröd, en slitsam arbetsuppgift som är på väg att rationaliseras bort.
Hon berättar att hon brukar gå hit och träna. Ännu viktigare har det blivit efter att hon halkat och gjort sig illa. Hon har blivit bättre men är inte helt bra än.
På samma våningsplan finns ett rum där man kan få massage av Helena Bäck. Hon jobbade från början i paketeringen men drömde om att bli massör. Hon tog tjänstledigt och utbildade sig. Nu jobbar hon 30 procent som massör och 70 procent i paketeringen.
– Det går bra att kombinera de båda jobben även om jag helst skulle vilja jobba heltid som massör, säger Helena Bäck som behandlar cirka 55-60 arbetskamrater under ett år.
– Det handlar mycket om nackar, axlar och ländrygg. Det är ofta samma ställen som ska behandlas och knådas. Det finns de som kommer hit på eget initiativ och de som remitterats från företagshälsovården, berättar hon.