Bild:

”Man känner sig lite som en jägare”

– Jag har sett havsörn från det här fönstret, men det där är förmodligen en duvhök, säger Lennart Zwahlen och pekar på en fågel som slår med vingarna mot den blå himmelen och seglar utan att tappa höjd.

[Ur nummer: 11/2010] Det är från matsalen i Arlas mejeri i Kallhäll som han gör observationen. Fåglarna finns där omkring oss i vår vardag och för några blir de en stor passion. För Lennart har det blivit det ihop med fotograferandet.
Han har ställt tillbaka mejeribilen, det är slutjobbat för dagen och vi pratar lite om kameror och fågelskådande innan vi ger oss iväg ett par kilometer på motorvägen till Ikea i Barkarby. Där bakom finns fågelreservatet Säbysjön.
Lennart säger att havsörnen länge var en hotad art. På 1970-talet fanns det bara 50 par i Sverige och några fågelskådare bildade Örn 72, en grupp som gav sig sjutton på att skydda örnarnas ägg mot boplundrare och utfordra dem på vintern. Det gjordes på över 30 platser.
– Vad gäller örnarna vet vi att det var miljögifterna, PCB och DDT, som påverkade dem, det gjorde äggskalet tunnare så att äggen sprack när fåglarna ruvade. Efter att gifterna blivit förbjudna har arten kunnat återhämta sig. Det är olika hur snabbt gifter bryts ner, kvicksilver tar mycket lång tid.
Jordbruket har betydelse. Om bönderna besprutar säden så kan det bli problem. Om man dikar ut landskapet så försvinner de naturliga förutsättningarna för vadarfåglar. Säbysjön dit vi är på väg är ett fågelreservat med våtmarker som ornitologerna har restaurerat. Man har återställt sjöängarna.
Fågelskådandet började på allvar med kameran. Lennart Zwahlen kunde en hel del fåglar när han gick i skolan. Han var en av dem som kunde känna igen olika läten när man gjorde utflykter i biologin. Men han var ingen ornitolog även om han brukade slå i fågelböcker. Nu tar han en bild på dem och artbestämmer dem när han kommer hem.

Inspelade fågelläten i mobilen
Han har också mobiltelefonen som hjälpmedel. I den har han inspelade läten som han kan jämföra med.
Men eftersom det finns så många olika måste man veta en hel del om fåglarna för att identifiera sången.
Han berättar om en arbetskamrat på mejeriet som också är fågelskådare och som verkligen är besatt av det.
Kamraten har sagt upp sig från jobbet och sålt huset för att kunna få pengar till att vara så mycket som möjligt ute i skog och mark.
– Han är två år äldre än jag, 55 år, säger Lennart.
Det märks att det här är något som drar. Det är kombinationen att vara ute, söka efter något, en rar fågel, och så höja kameran och fånga den på bild.
– Man känner sig lite som en jägare. Hör man något så börjar pulsen att slå snabbare och så höjer man kameran.
Till Säbysjön kom förra året den gulbrynade sparven, som normalt håller till i Sibiren och övervintrar i sydöstra Kina. Denna fågel, absolut inte vanlig utanför Asien, förvirrade sig till en förort i västra Stockholm. Det var en stor sensation, observationen rapporterades på Artportalen och man räknar med att det kom över 1000 fågelskådare från Sverige och Europa för att se den. Det var i smällkalla januri.
– Jag åkte dit på en lunchrast och såg den, tog en bild. Det var min 150:e art som jag tog en bild på, säger Lennart.
* Varför hamnade han så fel, fågeln?
– Det vet man inte. Det kan ha med vindarna att göra. Jag såg en annan gång en Isabella stenskvätta på en jordhög vid Bauhaus och tog en bild på den. Det kan vara varma vindar från Sydeuropa som för upp fåglar som inte borde vara här. De förvirrar sig på grund av väderförhållandena, förklarar Lennart.
Ornitologerna i Järfälla har byggt ett stabilt fågelskådartorn vid sjön. Lennart riggar upp sin kamera med stativ. Denna dag i slutet av oktober är det inte så mycket liv. Ett par svanar solar sig på andra sidan sjön, där sjöängen med vass börjar.

185 ”kryssade” arter
Lennart delar sitt intresse för att plåta fåglar med sin bror. Det finns ett visst tävlingsmoment. Brodern har redan nått den magiska gränsen 200 fotograferade arter. Själv ligger Lennart på 185.
– För mig är det inte det viktiga att kryssa. Det är naturupplevelsen och bilderna. Jag skulle vilja ta tio riktigt bra fågelbilder, skriva ut dem på A4-papper och sätta upp dem på väggen hemma. Det vore maffigt.