Slöa redskap ger fler arbetsskador säger Kjerstin Vogel, forskare i belastningsergonomi

Hur kan styckarnas arbetsmiljö förbättras? Hur viktigt är det att kniven är vass? Det är en avgörande faktor tror Kjerstin Vogel som forskar i belastningsergonomi.

[Ur nummer: 02/2011] – Kniven påverkar belastningen på kroppen. Ju slöare kniv desto större skärmotstånd vilket leder till att arbetet blir tyngre då det kräver mer kraft för att utföra, säger Kjerstin Vogel.
Det har gått ett år sedan vi senast sågs på hennes arbetsplats på Kungliga tekniska högskolan, KTH, Campus Flemingsberg, som ligger i en söderförort till Stockholm, se Mål & Medel nr 3 – 2010.
Kjerstin Vogel har en doktorandtjänst och ingår i ett forskningsprojekt som handlar om styckarnas arbetsmiljö. Anledningen till vårt möte förra året var dels forskningsprojektet dels hennes ovanliga bakgrund. Hon hade jobbat som styckare på Scan Väst på 1970-talet. Inte nog med det. Hon hade vidareutbildat sig till sjukgymnast och jobbat 25 år inom företagshälsovården och bland annat haft Scan som kunder och de anställda som patienter.

Fokus på knivskärpan
När vi nu ses igen är det för att hon vill berätta om hur forskningsprojektet fortskrider. Det har gått in i en ny fas och det som man nu fokuserar på är knivskärpans betydelse.
– Tidigare studier som gjorts har visat att det skiljer minst 300 procent i skärkraft beroende på om kniven är vass eller inte. Det är också lättare att man slinter om kniven är slö så olycksfallsrisken påverkas också av knivskärpan, säger Kjerstin Vogel och fortsätter:
– Det är också allmänt känt att en vass kniv ökar precisionen och minskar risken att skära fel.
Sex styckare som jobbar på NyhlénsHugosons anläggning i Skellefteå har under förra året specialstuderats.
Kjerstin Vogel berättar hur forskarna lagt upp den vetenskapliga studien. Styckarna, som alla har haft minst tre års yrkeserfarenhet, har till att börja med fått svara på en rad frågor hur de ser på sitt arbete och på kniven som arbetsredskap. Sedan har de under tre dagar fått pröva att stycka nöt vid enkelbord med knivar av olika fabrikat. Alla slipade av samma företag. Forskarna har noga följt arbetet och noterat varje gång som styckarna bytt till ny kniv för att de tyckt att den de jobbat med varit för slö. Styckarna har också fortlöpande intervjuats.
– Det vi velat få fram är hur länge en kniv uppfattas som vass, säger Kjerstin Vogel.
Alla knivar har haft det gemensamt att de har haft samma utformning, men fabrikat och typ av stål har skilt dem åt.
– Det vi har velat få fram är om det finns en skillnad beroende på knivens konstruktion eller om det är en skillnad knuten till individen.
Resultaten från studien har ännu inte ställts samman. Men så mycket kan hon säga att det går att se en spännvidd när det gäller hur länge varje enskild styckare upplever sin kniv som vass. En jämförande studie ska nu genomföras på Dalsjöfors Kött i Göteborg under vecka 7. Kjerstin framhåller hur tacksamma forskargruppen är över den hjälp och det vänliga bemötande de får på alla de arbetsplatser där de utför sina studier. Både från styckare och all annan personal.
Det kan låta lite kryptiskt men hon förklarar att det är skillnad mellan att slipa en kniv vilket görs maskinellt och att ståla en kniv som görs manuellt.
– Om man lägger ner tid och omsorg på stålningsteknik kan kniven behålla sin skärpa längre.
Hon berättar att det i stort sett inte ges någon utbildning i stålningsteknik.
– Görs det så är det lite med vänstra handen. Istället är det upp till varje styckare att själv försöka lära sig denna teknik.
Kjerstin Vogel har två års forskning bakom sig. Det märks att hon börjar bli varm i kläderna. Hon måste, i egenskap av doktorand, skriva ett antal vetenskapliga artiklar, innan det blir dags för doktorsexamen, om ungefär tre år. Hon håller som bäst på att författa en om Scans förändringsarbete som följde av Arbetsmiljöverkets krav på knivfri tid. Forskningsprojektet, som hon ingår i (se faktaruta), har följt omläggningen på Scans anläggningar i Skara, Kristianstad och Linköping.

Krav på flera företag
Hon berättar att forskningsrapporterna från de tre anläggningarna finns att läsa på Köttföretagens hemsida, www.kcf.se. Rapporterna är tillgängliga för alla som kan logga in sig på sidan. Nu kommer även alla styckare som är anställda på medlemsföretagen att på ett enkelt sätt få den möjligheten. Tillsammans med lönespecifikationen i januari, eller av sin arbetsgivare, har de fått uppgifter om hur de loggar in sig, i en broschyr som beskriver projektet.
– Jag tror att styckare kan ha stor användning av de erfarenheter som gjorts på Scans anläggningar, säger hon och fortsätter:
– De krav som Arbetsmiljöverket ställde på Scan har nu ställts på samtliga företag i branschen med fler än fem anställda. Den fråga som styckarna och andra företag bör ställa sig är hur de vill ha det för att bättre kunna samarbeta i förändringsarbetet. Scan har här trampat upp en stig som andra kan ha stor nytta av.
Hon hoppas att så många som möjligt kommer att utnyttja möjligheten att logga in sig på hemsidan. Hon tror att styckarna och inte minst lokala fackklubbar kan ha stor nytta av forskningsrapporterna när de ska ta ställning till hur förändringarna, som följer av verkets krav, ska genomföras. Av rapporterna kan man utläsa vad som har varit bra och vad har varit mindre bra på Scans anläggningar. Viktiga erfarenheter om man vill undvika att gå i samma fälla.
– Det är viktigt att de anställda och facket deltar i processen för att resultatet ska bli så bra som möjligt, understryker hon.
Förutom de nämnda rapporterna, finns också för den som loggar in, en tipshandbok med goda exempel på lösningar för att förbättra styckarnas arbetsmiljö. Det handlar om tips på knivar, lyfthjälpmedel, sågar, bullerdämpning eller annan utrustning.