Striden om tiden är het i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Mål & Medel har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om arbetstiden. För Livs del handlar det återigen om mer flexibilitet.

– Även om striden om tiden alltid är känslig så är det ingen stor fråga för Livs i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet, det ville de förra gången också. Men sammantaget ställer de färre krav på detta område jämfört med tidigare, säger Gerald Lindberg, Livs andre ordförande och avtalsansvarige.

Den stora stridsfrågan för Livs del är, enligt honom, att få upp lönerna inom livsmedelsindustrin. Hela 40 procent av Livs medlemmar är idag lågavlönade; tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden. Arbetsförhållandena är tuffa. Det blir allt vanligare att livsmedelsindustrin går 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.
– Det har fört med sig att kravet på flexiblare arbetstider har ökat. Det krävs lokala överenskommelser för att kunna hantera det. Arbetsgivaren vill helst inte ha några lokala överenskommelser, utan vill bestämma själv. Det är en maktfråga och ingenting annat, säger Gerald Lindberg.
Det har också lett till att Livs ställt krav på regleringar av arbetstiden i årets avtalsrörelse; bland annat att arbetstidsscheman upprättas för längre perioder på varje arbetsplats och att kortvariga förflyttningar av arbetstider inte ska kunna ske.
– Vår utgångspunkt är att arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och att vi vill ha mer inflytande över arbetstidens förläggning. Där någonstans måste man mötas.
Gerald Lindberg konstaterar samtidigt att det är svårt att ta tag i enskilda frågor i en avtalsrörelse, man måste titta på helheten. Han vill därför att parterna beslutar att tillsätta en arbetsgrupp som får till uppgift att se över arbetstidsfrågan och tar fram ett arbetstidsavtal.
– Det är ingenting som parterna gör på en kvart, det är ett arbete som tar lång tid. Det är vi också överens om, att denna fråga måste förberedas.

Mål & Medel har ringt runt till tio av de större Livsklubbarna inom olika branscher, som omfattas av Livsmedelsavtalet som löper ut den 31 mars, för att höra hur de ser på arbetstidsfrågan och vilket tryck de upplever de från arbetsgivarna.
De fackliga företrädarna berättar att det är arbete dygnet runt som gäller och att det i flera fall finns behov av en översyn av avtalet för att få till en bättre reglering. Samtidigt verkar det i de flesta fall finnas en fungerande dialog lokalt för att lösa de problem som uppstår.
En fråga som är viktig för samtliga som Mål & Medel talat med är att behålla arbetstidskontot i sin nuvarande form och de värnar alla om möjligheten att ta ut de 47,5 timmarna på kontot i ledig tid. Det är en hjärtefråga för medlemmarna.

Christoffer Dahlin, klubbordförande på Spendrups i Grängesberg:
– Vi har inte märkt av något ökat tryck vad gäller våra arbetstider. Vi jobbar kontinuerligt treskift. Tekniker har en hel del övertid, annars är det rätt lugnt. Rent generellt så har vi en bra arbetsgivare. Det kan dock vara svårt för de som av olika anledningar bara vill jobba dagtid, för det finns idag inga sådana jobb.
Magnus Fredriksson, klubbordförande på Lantmännen Unibake i Örebro:
– Vi har inte märkt av något ökat tryck från arbetsgivaren att gå utanför ramarna när det gäller arbetstiderna. Vi jobbar så gott som dygnet runt, även helger, när det är högsäsong. Övrig tid är det tvåskift och ett ständigt nattskift som gäller. Är det något som vi skulle vilja så är det att stärka vårt skydd i kollektivavtalet. När det gäller bageribranschen så ger avtalet arbetsgivaren möjlighet att lägga ut produktion under veckans alla dagar och det finns inget krav på lokal överenskommelse. Det är nio timmar om dagen och fem dagar i veckan som gäller. Vi skulle vilja få inskrivet måndag-fredag klockan 6-18. Det har vi skrivit flera avtalsmotioner om, men hittills inte fått gehör för.
Karin Hansson, klubbordförande på Orkla Foods i Vansbro:
– Vi har inte märkt av något ökat tryck från arbetsgivaren när det gäller arbetstiderna. Vår arbetsgivare följer avtalet och stämmer av vad som gäller och följer det. Vi jobbar tvåskift i produktion och så finns ett nattskift för rengöring och montering. Tyvärr finns inga jobb dagtid och det kan ställa till det. Vi gör så gott vi kan för att försöka hitta lösningar. Men annars tycker de flesta att vi har ett fungerande avtal och att vi har det bra på vår arbetsplats.
Ulrika Karlsson, klubbordförande på Dafgård i Källby:
– Vi kör dygnets alla timmar, även helger. Det kan också vid behov bli fråga om ytterligare skift men då måste arbetsgivaren först förhandla med klubben. Det krav som förts fram från Livsmedelsföretagen att kunna göra upp detta med enskilt anställda är oroande. Men det är inget som vår arbetsgivare legat på om, överhuvudtaget upplever jag inte något ökat tryck från vår arbetsgivare vad gäller arbetstiderna. Det är ingen förändring jämfört med tidigare avtalsrörelse.
Stefan Nilsson, klubbordförande på Pågen i Göteborg:
– Våra arbetsscheman ändras titt som tätt men det är inte något avsteg från gällande kollektivavtal. Så här har vi haft det länge, att det varit en del schemaändringar. Arbetsgivaren kan enligt avtalet ändra våra scheman med 14 dagars varsel. Jag upplever inte att trycket hårdnat, det är inget som accelererat, det är som det brukar vara.
Anders Olsson, klubbordförande på Arla i Götene:
– Arbetstidsfrågan är inte någon jättefråga hos oss. Arbetsgivaren ligger inte på mer jämfört med tidigare år. Vi har inte märkt något ökat tryck. Vi har alla varianter av skift: tvåskift, treskift och femskift. En fråga som vi lyft i avtalsmotioner i flera avtalsrörelser är att få till natt-ob, nu utgår kvälls-ob för nattarbete. Medlemmarna tycker att arbetsgivaren kommer för billigt undan. Frågan är vad man ska lägga pengarna på. En annan väg är att korta arbetstiden på natten till 36 timmar men det har inte varit en fråga som prioriterats.
Annika Persson, klubbordförande på Atria i Fosie:
– Det är viktigt att vi som lokal part har inflytande över arbetstidens förläggning. Det har vi idag och vi kommer bra överens med vår arbetsgivare om arbetstiderna. Det kan handla om att jobba många timmar om vi har stora order. Klubben brukar då vara delaktig i att hitta schemalösningar. Jag tycker att vårt branschavtal för slakt och chark fungerar bra. Fridagarna är bra men jag vet att arbetsgivarna varit ute efter dem. Vi har idag timlön om det skulle ske någon större omläggning av våra arbetstider skulle det kräva att vi gick över till månadslön, det i sig är en ganska komplicerad sak att lösa.
Berit Starkenberg, klubbordförande på Mondelez (Marabou) i Upplands Väsby:
– Vår fabrik går i stort sett dygnet runt och vi har en flora av olika arbetstider. Vi har känt av ett ökat tryck från arbetsgivaren när det gäller att ändra i schemaläggningen och vi skulle vilja ha ett bättre skydd i kollektivavtalet. Vi ingår i ett stort globalt företag och vår produktion planeras utanför landets gränser vilket gör det svårare att påverka schemaläggning.
Michael Sundsmyr, klubbordförande på Skånemejerier i Malmö:
– Vi har expanderat mycket på sistone, fått utökad produktion, vilket ställt krav på schemaändringar. Det har blivit mer jobb på natten, även på helgerna. Vi jobbar treskift i större utsträckning än vi gjorde tidigare. Arbetsgivaren håller sig inom avtalets ramar. Huvudregeln är max nio timmar per dag. Men ibland kan det handla om att välja mellan pest och kolera, att vi gör avsteg och går med på att jobba längre en dag för att få ett drägligare schema.
Christoffer Westman, klubbordförande på Carlsberg i Falkenberg:
– Vi har tidigare år haft duster när det gäller ändrade arbetstider. Det har handlat om att jobba längre ena dagen och kortare nästa dag. Arbetsgivaren har försökt få igenom det men inte återkommit när vi sagt nej. Idag är arbetstidsfrågan inte så het hos oss, det är ingenting som arbetsgivaren ligger på om. De ramar som finns i avtalet följs och arbetsgivaren försöker inte gå utanför dem. När det uppstår behov av förändringar av arbetstiderna brukar det ske i dialog där vi får komma med förslag på lösningar.

Fakta avtalsrörelsen 2017

Livs krav i avtalsrörelsen när det gäller arbetstider
Arbetstid
* Arbetstidsscheman ska upprättas för längre perioder på varje arbetsplats.
* Förändringar i arbetstidsscheman ska endast kunna ske då detta avser längre karaktär. Kortvariga förflyttningar av arbetstider ska inte kunna ske.
* Definitionen för arbete ständigt nattarbete ändras till att vara under tid mellan 23.00 – 07.00, (Livsmedelsavtalet 3.1.1 anmärkning 1).
Övertid
* Meddelande om att arbete på övertid ska äga rum ska lämnas i god tid och senast före sista rast på ordinarie arbetstid. Arbetstagare som omedelbart anger förhinder, såsom personliga förhållanden, familj, hälsa och möjligheten att ta sig till och från arbetet ska ges möjlighet att befrias från övertidsarbete. Parterna bör tillsätta en arbetsgrupp i syfte att avtalsreglera delar av arbetstidslagen.

Livsmedelsföretagens krav när det gäller arbetstider
Arbetstid
* Avtalens regler om arbetstidens förläggning ändras så att verksamheten kan bedrivas under dygnets alla timmar och med en beräkningsperiod för ordinarie arbetstid på 12 månader utan krav på lokal överenskommelse.
* Arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa enskild överenskommelse om arbetstidens förläggning.
* Avtalens regler om fridagar tas bort.
* Vid uttag av kompensationsledighet samt uttagen betald ledig tid enligt reglerna om arbetstidskonto, ska motsvarande tid återföras som tillgänglig övertid, utan begränsning.
Bilaga C, Arbetstidskonto
* Reglerna omformuleras så att det framgår att huvudregeln är att beloppet på arbetstidskontot ska användas till pensionspremie om inte lokal överenskommelse träffas om annat.