Vår grundläggande uppgift som förbund är att i första hand se till medlemmarnas bästa. Löneökningskravet om 4,4 procent är inte satt med målet att kompensera för inflationen, det är ett krav som utifrån ett långsiktigt perspektiv kan bidra till att Riksbanken så snabbt som möjligt kan nå sitt inflationsmål och därmed ge reallöneökningar. Därför håller vi fast vid ett långsiktigt perspektiv och utgår från de faktorer vi brukar utgå ifrån.

Inflationsmålet är ankaret, men vi har analyserat den konkurrensutsatta industrins produktivitetsutveckling, prisutvecklingen, arbetskraftskostnaden, jämfört med våra viktigaste konkurrentländer, vinstandelen och sysselsättningen. Det är ett krav som tar höjd för att vi ska få ut det löneutrymme som vi bedömer finns och som inte äventyrar konkurrenskraften, sysselsättningen eller driver på inflationen.

”Otroligt tufft läge”

Vi befinner oss i en exceptionell tid. Vi vet att medlemmarna kommer att få reallönesänkningar i år och det är ett otroligt tufft läge. Det finns förväntningar om att vi ska ställa krav på full kompensation för inflationen men vi vet att det då är våra medlemmar som i förlängningen skulle vara de största förlorarna. 

Den krissituation vi har idag löser vi inte i en avtalsrörelse. Den kräver politiskt ansvar. Där har LO styrelsen presenterat ett antal åtgärder som vi ser behövs för att våra medlemmar ska klara vardagen här och nu.

Det är en tuff tid men vi är väl rustade inför kommande avtalsrörelse, som kommer att bli den tuffaste någonsin.