Livsmedelsindustrin behöver 20 000 nya anställda
Under de kommande fem åren kommer livsmedelsindustrin i Sverige att behöva omkring 20 000 nya anställda. Den bedömningen gör branschorganisationen Livsmedelsföretagen i en ny rapport.
Livsmedelsindustrin har länge brottats med att hitta personal med rätt kompetens. Nu har Livsmedelsföretagen undersökt hur företagen i branschen ser på behovet av personal under de kommande åren.
Över 90 procent av företagen som deltog i undersökningen säger att de vill öka sin produktion framöver. För att det ska bli verklighet beräknas livsmedelsindustrin behöva totalt 20 000 nya anställda de kommande fem åren. Enligt Livsmedelsföretagen handlar det ofta om personer med teknisk eller branschspecifik kompetens.
Företagen ser störst behov när det gäller livsmedelsoperatörer och lagerpersonal. Därefter efterfrågas underhållstekniker och mekaniker, följt av specialiserad kompetens inom produktion, exempelvis bagare, styckare, slaktare och bryggare.
Om undersökningen
Livsmedelsföretagen har under våren skickat en enkät till sina 800 medlemsföretag för att undersöka deras behov av personal. 134 företag svarade på enkäten där de bland annat fick uppskatta hur många personer de kommer att behöva anställa under de kommande fem åren.
Om svaren i enkäten överförs för att gälla alla företag i livsmedelsindustrin beräknar Livsmedelsföretagen att det totala personalbehovet för branschen landa på cirka 20 000 personer under perioden.
Källa: Livsmedelsföretagen
”Stor utmaning” enligt Livs
Livs ordförande Eva Guovelin menar att kompetensförsörjningen är en stor utmaning.
– Ska Sverige uppfylla målen i livsmedelsstrategin och öka produktionen av livsmedel är det superviktigt att det finns människor som kan jobba i branschen. Ur det perspektivet är det jätteallvarligt.
Livsmedelsföretagen tar i rapporten upp flera förslag på åtgärder för att komma till rätta med bristen på personal med rätt kompetens.
Det handlar bland annat om fler utbildningsplatser med inriktning mot livsmedel inom yrkesvux och yrkeshögskolan, en bättre planerad och dimensionerad utbildning på gymnasienivå och satsningar på att lyfta kompetensen för redan anställd personal.
Eva Guovelin håller med om att det behövs fler utbildningsplatser.
– Det finns i princip ingen yrkesutbildning till slaktare och styckare i dag. Vi klarar inga mål i livsmedelsstrategin om vi inte säkerställer att vi har den typen av utbildning. Det finns flera områden som bageri, bryggeri och mejeri där det förvisso finns utbildning men där vi behöver fler utbildningsplatser och utbildning på fler orter.
Bättre löner och villkor krävs
Samtidigt menar Eva Guovelin att företagen själva har ett stort arbete att göra för att locka till sig nya personer, inte minst genom att erbjuda bra löner, villkor och möjligheter att utvecklas.
– Branschen måste vara attraktiv för unga människor att jobba i. Där finns en stor utmaning. Vår bransch har lägre status än övrig industri. Vi har en hög risk för arbetslöshet och ohälsa och vi har, jämfört med övrig industri, lägre löner. Generellt är det också ganska styrda, till viss del monotona, och tuffa jobb arbetsmiljömässigt.
Trots att läget när det gäller kompetensförsörjningen är tufft gläds Eva Guovelin åt att företagen har ambitioner att växa under de kommande åren.
– Visst, det finns en utmaning, men det jag tycker är väldigt positivt är att livsmedelsföretagen ser ljust på framtiden och ser ett behov av att rekrytera.
Nationella livsmedelsstrategin
2017 beslutade riksdagen om en nationell livsmedelsstrategi i Sverige. Det är en långsiktig strategi som tar sikte mot 2030. Det övergripande målet är att nå en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål uppnås. Tanken är att skapa tillväxt, sysselsättning och en hållbar utveckling i hela landet.
Källa: Regeringen