Uppvuxen på fabriken – nu är Simon Gunnarsson vd för Borgens konserver

Simon hade precis fyllt 10 när hans pappa och bonusmamma köpte Borgens konservfabrik i Borgholm. Ingen av dem hade tidigare erfarenhet från livsmedelsindustrin. Men när möjligheten dök upp tvekade de inte en sekund. 

– Många tyckte nog att det var konstigt. Pappa hade ju studerat kemi och min styvmor utbildade sig till lärare, säger Simon, som vuxit upp i fabrikslägenheten på fabrikens övervåning.

Där och då föddes kärleken till produktionen. Simon hjälpte till redan från början.

– På helgerna brukade jag stämpla färdigpackade kartonger. Jag minns att jag fick 50 öre för varje kartong. 

Jobbade på loven

Därefter blev det jobb på golvet varenda lov och efter gymnasiet blev Simon kvar i produktionen – på heltid. På ett sätt var det givet redan från början att det var här han skulle vara. Men efter några år i fabriken ville han ändå prova att göra något annat – och utbildade sig till socionom.  

– Jag landade på socialkontoret i Kalmar och arbetade som ungdomsutredare i två år. Men i bakhuvudet fanns ändå alltid tanken att jag någon gång skulle återvända till fabriken. Jag tror att jag blev socionom som någon slags ”back up”. Och kanske för att jag ville ha upplevt känslan av att ha gjort något annat i livet.

2018 återvände Simon till Borgholm och Borgens. Han kände sig ”klar” med arbetet som socionom. Men nu var allt annorlunda. Han hade inte längre siktet inställt på att bara jobba på fabriken – nu han ville ta över hela driften.

Men att driva en fabrik är långt ifrån enkelt.

– Man kan säga att jag fick gå en intensivutbildning på plats för att lära mig administration, säkerhet och allt annat som den ytterst ansvarige måste veta.

Vd som gärna lämnar kontoret

För ett år sedan tog Simon slutligen över vd-posten.

– Det kanske kan låta lite fint att säga att man är vd men eftersom vi är en liten fabrik med bara sex anställda arbetar jag fortfarande mycket med själva produktionen. Det skulle inte gå annars. Det är också det som gör jobbet kul och varierat. Att bara sitta på ett kontor hela dagarna skulle inte fungera för mig.

Simon som nyligen blivit pappa för tredje gången, ser fram emot att även hans barn ska få bekanta sig med fabriken när de blivit lite större.

– Det har varit fantastiskt för mig att ha fått växa upp här, i den här miljön. Nu bor vi inte i fabrikslägenheten längre och det är inte säkert att mina barn kommer att tycka lika mycket om fabriken som jag alltid har gjort. Men man kan ju alltid hoppas.