I juni förra året presenterades slutsatserna i en statlig utredning om hur kamerabevakning skulle kunna stärka djurskyddet på slakterier.

En av slutsatserna var att sådan bevakning kan vara ett verktyg för att stärka djurskyddet. Utredningen lade också fram ett förslag på ny lag om krav på kamerabevakning.

Om ett sådant obligatoriskt krav införs bör det enligt utredningen gälla för alla slakterier som slaktar landlevande djur, och på alla områden där levande djur hanteras.

Enligt förslaget bör det vara slakterierna själva som ansvarar för bevakningen, som då ska gälla rörliga bilder men utan krav på ljudupptagning.

Utredningens bedömning är att de regler som redan finns om sekretess, tystnadsplikt och i dataskyddslagstiftningen ger ett tillräckligt bra skydd för den personliga integriteten.

Livs kritiskt

Livs, som är en av remissinstanserna som lämnat synpunkter på utredningen, är kritiskt till förslaget om kamerakrav.

I remissvaret som nu skickats till regeringen skriver Livs att frågan om ett stärkt djurskydd är viktig. Däremot anser man inte att krav på kamerabevakning är rätt väg att gå.

– Principiellt tycker vi inte att bevakning är att föredra, utan vi tycker att utbildning och kompetensutveckling för de anställda, samt ökade resurser för att säkerställa fler kontroller är bättre verktyg, säger Ken Clignéz, branschansvarig central ombudsman på Livs.

Livs anser också att obligatorisk kamerabevakning utgör ett stort ingrepp i den personliga integriteten för de anställda. Enligt Livs saknar förslaget tydliga regler för hur den personliga integriteten ska skyddas.

Ska inte hanteras genom lagstiftning

Förbundet ger också tummen ner till att förslaget om att det inspelade materialet ska sparas i två månader. Livs anser inte heller att utredningen tillräckligt berört den hotbild som förekommer mot slakterianställda.

– Två månader är väldigt lång tid, och ju längre tid du har något sådant material, desto större risk är det att det kommer i felaktiga händer.

Förbundet anser också att frågor som rör arbetsmiljö och arbetsvillkor ska hanteras av arbetsmarknadens parter – inte genom lagstiftning. Livs pekar på att det på flera av de större slakterierna redan finns lokala överenskommelser mellan fack och arbetsgivare om kameraövervakning.

– Det här går stick i stäv med den svenska modellen. Det är ju parterna som gör upp om sådana här bitar, vilket vi har gjort på lokal nivå där behovet har funnits.

Senast den 10 april ska remissinstanserna lämna sina synpunkter på utredningen. Därefter återstår att se om regeringen går vidare med förslagen.